Aftonbladet – 18 september 1861, sida 3

nan älven resa utför eliven. Persu er, troligen ej mera poetiskt stämdat än len som skrifver detta, ha försäkrat att de rest upp och utför elfven flera gånger, men varje gåig uppdagatnya praktfulla partier, som brmgat dem i hänryckning. Till Solefteå är elfven segelbar med ångfartyg: venne sådana, SArgur och Sollefteå, gå leremellan och Hernösand dagligen, läggande till på flera ställen under färden. Den :esande träffar alltid välvilliga upplysare ombord, och kaptenen är i alt så förekommande, att man ej nog kan beundra deras tjenstaktighet. Angermanland, Norrlands vackraste landskap — dess skönaste perla — är enligt sakkunnigas omdöme rikt båd på pittoreska och leende trakter. Bland alla de landskap jag besökt kan jag icke erinra mig något som i högre grad än detta burit pregeln af 1:t nordiska allvaret. Stränderna utmed de otaliga vattendragen äro rikt beklädda med barroch lö skog, företrädesvis björk, hägg och gråal, hvilket sednare trädslag växer trodigare der än, så vidt jag kan minnas, söderut. Gräsvegetationen i ådalarne är särdeles vacker och grönskan liflig, vittnande om jordmånens stora bördighet. De välbygda gårdarre, oftast med en pittoresk b.lägenhet, omgifna af vackra åkerfält, ofvanför den väldiga, stundom lugnt framflytande, stundom utför en fors störtande elfven — allt detta i förening åstadkommer de herrligaste scenerier. Angermanelfvens lopp gär i nordvestoch sydostlig riktning. Dess: stränder och ådalar ligga vanligen öppna för solen och skyddade för de strängaste vindarne. Det är troligen ock af förstnämnda anledning, nemligen att ådalarne utmed elfven ligga öppna för morgonoch aftonsolen, som detta stråk kallas Sollident — och att flera ställen benämvas Solare, Sol berga, Solsta, Solva och Sollefteå — (Solefter ån). Dessa stränder förete -högst intressanta formationer. På mångfaldiga ställen ser man tydliga spår af tre särskilta terrasser, antydande att den väldiga floden, som närmare sitt utlopp innehar en half mils bredd, i äldre tider varit ganska betydligt högre än nu. På flera ställen är hvarje sådan terrass tewligen bred, beroende af bergsryggens aflägsenhet, oftast jemn, med föga sluttning åt elfven, och vanligen alldeles stenfri. Att dessa terrasser tillkommit genom ständigt fortsatta aflagringar under det att vattnet stått högre i elfven, är påtagligt, äfvensom att sådana beständigt, fastän föga märkbart, bildas i alla vikar der vattnet framflyter lugnare, och der de ofantliga jordmassor, som elfven i sitt våldsammare lopp lösrycker från de höga och branta stränderna, i ofvanför liggande småningom afsätta sig. Ett exempel på elfbrottens våldsamhet 1 äldre tider finnes vid Sollefteå, der elfven brutit sig en helt annan bana än som den förut haft, hvilket ännu tydligen synes, ehuru man numera ej känner när denna våldsamma katastrof inträffade. En annan omständighet som gilver stöd åt den åsigten, att elfvens vattenstånd förr varit vida högre än nu, är att värdar och högärden förekomma oftast på utskjutande åsar af betydlig höjd — nipor belägna mellan tvenne djupt nedskurna ådalar, af hvilka gårdar åtskilliga antingen bärs namnet strand, eller andra namn som antydr att då de blifvit anlagda har det skett jus för närheten till den punkt der folket tagi sin mesta föda, genom fisket. Nu åter ligo: dessa gårdar på betydligt afstånd ifrån, de! atminstone högst betydligt ofvanför stranden. invid hvilka andra gårdar sannolikt lång: sednare blifvit byggda. De öfverst och nu mera längs från stranden belägna gårdarn: tillhöra sannolikt traktens första kolonisations period. ; Ängermanelfvens utlopp är så bredt att de helt och hället har karakteren af en hafsvik. Den vackra, en mil långa, en half mil bred: Hernön, med den välbyggda och täckt begna gården Sanda egendom, tillhörig häcadshöfding Tornerhjelm, ligger som en förmur mot hafvet. En liten kyrka på ö antyder att flera gårdar finnas der. Ettstycke upp i elfven synes Utansjö masugn, lydande under Löfsta bruk i Upland; vidare Abordsön, med egendomen Åbord, som har ett lilet skeppsvarf och godt laxfiske, och vidare Stornö med en vacker bergssträckning. Vid Sandö, der ångfartygen lägga till, ötverraskas den resande vid åsynen af en nyligen uppförd ståtlig villa i schweizerstil, hvilken likasom dervarande glasbruk och ölbryggeri med sing vackra brgenader tillhör gross handlaren Wallis. Glasbruket anlades redar på 1750-talet af barort Holterman, och ha; sedan ömsom varit nedlagdt och i gång. De drifves nu i förening med bryggeriet oc! istadkommer, oberäknadt buteljer för de: nyssnämndas behof, äfven ganska vacker! önsterglas. Öltillverkningen, som bedrifve: stor skala, är afsedd för export till Westindien, men har äfven god afsättning inom Norrland, der konsumtionen af bränvin ganska betydligt aftagit i motsats till öloch vaffeförbrukningen ). Något längre upp i elfven passeras den ståtliga Lockneåns såg med sina väldiga timmeroch plankupplag. Den eges aftvenne norrmän, grosshandlaren Petersen i Stavanser och hofmarskalken Boll-Gram, som der ära nedlagt och omsätta högst betydliga sapitaler. — Inne i den vackra och rymiga Bollstafjärden ligga en masugn och en ingsåg tillhöriga en stor possession, som ned ett gemensamt namn kallas Graninseverken — och något längre upp synes Kramfors ångsåg, tillhörig grosshandlaren Kjellberg i Göteborg. Flera stora fartyg ågo derutanför i full verksamhet att lastv slank och bräder. Till Nylands lastageplats — med sin ypperliga hamn — (omring sex mil från Hernösand) är elfver segelbar för större och djupgående fartyg Mellan dessa begge punkter äro på begg: pe 10 a. GEN Vg ge Ke a Ad intangn ST NNE MR KR