Aftonbladet – 18 september 1861, sida 2

Foglarne äro för flitiga att qvittra4, sade miss Clara. Hvad är det för bild du söker? cEn bild för Coliseum; den skall vara stor.t Det är svårt att finna den som är på en gång stor och sann, såvida man icke är på stället anmärkte miss Clara. Du får of att fara till Rom, Georg.4 Det skola vi, vid Jupiter! göra, utropade mr Aveling med hänförelse i det han slog handen i skrifbordet. Det är orimligt att en poet — åtminstone en person som skrifver och låter trycka poemer — ej skall känna den eviga staden annit än genom hörsägen. Men jag kan nu ej vänta på min bild tills jag kommer till Rom. tJag har varit der, inföll Lavinia blygsamt; jag har sett Colisewm. Hur lyckligt! utropade Georg. helt förtjust. Såg ni det vid månsken, miss Holywell? Jag hoppas det.t Ja, sade Lavinia; alltsedan Byrons dagar har detta blifvit en nödvändig sak. tOch säg mig det intryck ni emottog deraf? Jag skall nämna en liknelse, framkastad af en person, hvars tankar äro mera förtjenta att upprepas än mina, sade Lavinia med en lätt suck, då hon erinrade sig dem aftonen. En ung romersk målare, somvar: med i vårt sällskap, liknade Coliseum, nemligen sedt från .sidan — och bilden öfverraskade mig genom sin sanning — vid vraket af ett jättestort skepp, strandadt. 4Strandadt på kusten af tidens ocean, tillade mrgAveling med en trimnferande rörelse med sin högra hand. Der har jag: den: enkel, stor och sann. Jag står i stor vörbindelse hos er, miss Holywell. i (Forts. följer.)