Aftonbladet – 16 september 1861, sida 2

aniet, löjtnanten frih. Vegesack. Andra ataljonen fördes fortfarande, liksom under öfningarne, at löjtnant Mankell. Med hvar sin musikkår 1 spetsen anträdde bataljonerna marschen till Johannes kyrkogård, der fyrkant bildades omkring hjeltens graf. Närmast omkring det monumentet omgifvande staket slöto kårens sångare en krets och rppstämde, ackompagnerade af musikkårerna, Björneburgarnes marsch med de af Runeberg till densamma skrifna ord. Sedan sången tystnat framträdde kårens öfverbefälhafvare, kapten Adlersparre, och utropade ett: ELefve fältherren Döbelns minne, besvaradt af kåren med ett trefaldigt hurra. Derefter uppstämdes koralen Vår Gud är oss en väldig borg, hvarpå kåren afmarcherade plutonvis, på det sätt, att hvarje pluton för sig marscherade förbi monumentet, gjorde halt och front samt skyldrade gevär midt framför detsamma, dervid plutonchefen utbragte elt tLefve Döbelns minne, besvaradt af truppen med trefaldigt hurra, och afslöts dermed den lika enkla som vackra hyllningsgärden, under hvilken den högtidligaste stämning var rådande såväl bland kårens medlemmar som bland den talrika menniskomassa, som hunnit sammanströmma, oaktadt den tillämnade pilgrimsfärden till bjeltens grift blef känd först i det ögonblick truppen lemnade öfningsfältet. Kåren aftackades derefter på Johannisplan, derifrån medlemmarne kompanivis aftågade till sina samlingsplatser. — Erinrar man, att knappast någon bland dem hade på morgonen lemnat sina hem sednare än kl. 7, och att få torde ha åter nått dem före kl. 3 på e. m., hade de således varit nästan oafbrutet, eller med undantag blott af den korta rastestunden, under vapen 1 fulla åtta timmars tid. I mån som vädret under loppet af förmiddagen hade blifvit allt vackrare hade allt talrikare skaror af åskådare strömmat ut till Ladugårdsgärdet för att följa öfningarna. Sedt från någon af de omgifvande höjderna företedde fältet en högst liflig och brokig anblick, med hundradetals ekipager och ryttare farande fram och åter bland tallösa massor af fotgångare. Äfven inom staden voro vid middagstiden de gator, som kåren plägar framtåga till den vanliga haltplatsen vid Carl XII:s torg, alldeles uppfyllda af väntande, hvilka dock, i anseende till marschen till Johannis kyrkogård, hvilken förde truppen en annan väg, denna gång gingo miste om anblicken af den frivilliga medborgarebeväpningen. Kårens andra bataljon sågs i går för första gången föra en präktig sidenfana med svenska färgerna. Den var en gåflva till fjerde kompaniet af dess chef, grosshandlaren Berglöf, som på morgonen före utryckningen öfverlemnat densamma till kompaniet, för att framgent begagnas af den bataljon detta kompani tillhör. Nästkommande söndag blir, ifall gynnsamt väder inträffar, slutöfning för året samt uppvisning af kåren för konungen, som förklarat sig vilja nämnde dag taga dess öfningar i ögnasigte. Då vid detta tillfälle är alt motse ett stort tillopp af åskådare, torde det icke vara ur vägen erinra om det för truppens rörelser hinderliga deri, att åskådarne samlas tätt framför linierna. Man ser utan tvifvel lika väl från sidorna och säkert är att ofantligt många fler blifva i tillfälle att se om öppen mm lemnas framför trupperna än om ett fåtal packar sig tätt inpå dem och skymma utsigten för de öfriga. — Damerna i Uddevalla och kringliggande ort hafva förfärdigat en fana, hvilken skulle öfverlemnas åt Uddevalla skarpskytteförening i går söndag. — Kongl. teatern lärer, enligt hvad Affischen berättar, nästa torsdag komma att gifva En fattig ädling4 och Prinsens trumpetare.4 På repertoiren stå för öfr gt äfven operorna Trubadurent (med den nyengagerade tenoren hr Lorrain i titelrollen) vh Martha, samt operetten Joconde. Mindre teatern ger i morgon komedien Berthas piano, komedi i en akt, med ku