Aftonbladet – 14 september 1861, sida 3

ett i Grödinge af Södermanland; i Alund: by i Upland. Norge hyser ringa eller inge spår af beröring med den romerska verlden Deremot förekomma de så mycket talrikarc på Seland, Fyen och Jutland. Att de i de gamla germaniska länderna skola vara myc: ket talrika, är naturligt, och förf. anför pro! derpå från Mecklenburg, Hannover, sydöstra Östersjökusten och Schlesien. En upplysande karta, vidfogad i slutet af afhandlin. gen, utvisar de i Skandinavien gjorda antika fynden samt utmärker de dit ledande handelsvägarne. — Urval ur franska litteraturen, till dess vänners och den st :derande ungdomens tjenst efter tidsföljd utarbetadt af IF. N. Staaff sednare deten, fjerde kursen. Den nyare franska litteraturens rikhaltighet har föranledt utgifvaren af detta med omsorg och omdöme verkställda urval ur franska litteraturen, att i den nu utgifna fjerde kursen endast upptaga arbeten at sådana författare, som under perioden 18309— 1860 med döden bortgått, hvaremot han har för afsiet att i ett supplement-band utgifye prois:iycken at ännu leivande författares ar beten. Kortfattade biografier äro vidfogade hvarje författ re och öka i hög grad nöje och gagnet af arbetets bega nande då de icke blott lemna en öfversigt af hvarje författares litterära verksamhet, utan äfven tillfredsställa läsarens så naturliga begär att vinna en föreställning om den persons samhällsställnivg och lefnadsöden, med hvars författareskap man gör bekantskap. Priset på den ganska digra volymen är det särdeles billiga af 2 rdr rmt. Karta öfver Wisby, upprättad år 1861 a Ludv. Fegimwus Wisby stad har på de sednare åren blifvit mer och mer besökt at främmande. Kommunikationerna dit ha med hvarje är blifvit tätare. Det var omkring 25 år sedan en regulier ångbåtsfart mellan Stockholm och Wisby öppnades; den bar sig ej. När regelbunden äångbåtskommunikation emellan de begge städerna ånyo öppnades visade sig förhållandena gynsammare. Det kom derhän att två resor i veckan lönade sig, och nu ser man till och med fyra resor i veckan göras af ångbåtar till och från Wisby. Det är icke blott öns stigande kultur sem underhåller dessa ångbåtar, utan äfven den omständigheten att en för några år sedan i Wisby anlagd badinrättning kommit mycket en vogue på fastlandet. Öas angenäma och helsosamma klimat har blifvit bekant och lockat hundratals personer, ännu hufvudsakligen från hufvudstaden, atttillbringa sin sommar i Wisby i stället för på någor aflägsnare ort. För dessa badresande såväl som för de talrika besökande, hvilka endast en eller annan dag stanna i Wisby för att betrakta dess märkliga fornlemningar, hvilkas skön het och konsthistoriska betydenhet först på de sednaste tiotalen blifvit här uppmärk sammade, medan de redan långt förut varit föremål för utlandets uppmärksamhet och beundran, har det varit ett behof att erhålla en sådan karta som den nu på bokhandlaren J. G. Nybergs förlag utgifna. Medelst denna karta kan en resande ganska väl hitta fram i den labyrintiska massan af gator och gränder, och han finner angifna alla både gamla och nyare byggnader och ställen af någon vigt. Namnen på gatorna och gränderna äro till stor del lika många påminnelser om stadens historia. Murgatorna? tala om de fordna befästningarne, hvilka ännu stå qvar, imponerande äfven i sitt förfallna skick. S:t Nicolai-gatan, S:t Hans-gatan, S:t Clemens-gatan o. s. v. erinra om den katolska kyrkans makt och folkets uppoffringar för sina religiösa byggnader. Lybska gränden. Danziger gränd, Hansegränden, Wismaroch Rostocker-gränderna m. fl. flytta vandrarens minne tillbaka till Hansans tider, då Wisby var Östersjöns förnämsta handelsplats. Slutligen tala en mängd namn om nyare tider, förhållanden och personer. Kartan är omgifven af en ram, som dels framställer stadens pittoreska och ståtliga utseende från sjösidan, dels dess förnämligare kyrkruiner och största nutidsbyggnader. — Professor P. A. Munch har efter hemkomsten till Norge åter börjat fortsätta Det norske Folks Historie. Ander Hovedafdeling (Unionsperioden), hvaraf 1:sta bandets 1:sta häfte utkommit. — De krigiska förhållandena i de Förenta Staterna ha inverkat äfven på bokhandeln, så att alla de originalarbeten, som nu derifrån exporteras, behandla strategi, befästningar, kanoner, handvapen och andra militära ämnen. — Napoleon I och fälttåget 1815. Af den alltsedan statsstrecket i December 1851 i landsflykt lefvande, bekante författaren Edgar Quinet finner man i Revue des deux Mondes en ganska intressant historisk studie, som har till föremål den förste franske kejsaren, specielt under de hundra dagarne år 1815. Den landsförviste författaren redogör för den i landsflykt aflidne autokratens skrifter. Han framkastar det påståendet, att den förste Napoleons ideer först då kunna förstås, när man uppfattar honom såsom italienare, såsom ättlägg af ghibellinska capitani, hvilket han i sjelfva verket var, samt såsom lärjunge af de stora florentinska statsmännen. Iden om en verldsmonarki (Monarchio del Mondo) är alldeles icke fransk, öfverensstimmer ingalunda med Ludvig XIV:s, Richelieus eller Ludvis NYT:s tankar. utan är enararae identisk med