Aftonbladet – 10 september 1861, sida 3

stora smältningen icke hunnit uppsamlas, utan voro arbetarne sysselsatta dermed, då Sundqvist, under det han haft nattvakten, tillgripit materialier till och nedsmält den sista plantsen, Hr A.: meddelade derjemte åtskilliga upplysningar om; silfversmältningen och myntväsendet för att göra det möjligt för domstolen att bilda sig en Kkla: uppfattning af Melanders berättelse, samt nämnde äfven, att nattvakt plägade arbetarne gå turvis vid myntet vid de tillfällen, då större eldning pågått om dagarne. Dyberg, härefter hörd, medgaf att han varit delaktig i stölden af det silfver, som tillgripits för smältning af den första plantsen. Han hade Äfven af de derför erhållna penningarna fått sir andel. Deremot hade han ingen del i den seu. nare stölden, emedan han skildes från myntverket en tid förut, innan den begicks. Lumpsamlaren Eng berättade angående den första plantsen, att Dyberg en dag i våras kommit till honom och bedt honom göra sig en tjenst, varpå Eng ingått med förbehåll, att denna tjenst 2j ådroge honom någan ledsamhet. Dyberg hade då talat om hvarom fråga var, nemligen att Far skulle till kontrollverket aflemna en silfverplanis för utmyntning, och hade Eng, sedan han af Sundtvist mottagit plantsen, fullgjort uppdraget samt derför bekommit penningar, som han med afdrag af 25 rdr för sitt besvär aflemnat till Sundivist. Tillspord om haa ej misstänkte, att plantsen vore orätt åtkommen, förklarade han sig så nycket mindre kunnat tro detta, som Dyberg; Sundqvist och Melander dermed bedt honom c? ill myntet, der de sjelfva voro arbetare. Du rade för Eng uppgifvit, att plantsen var hopsmält af smulor och affall, som utgjorde deras sportler, och skulle de sjelfva aflemnat plantser ill myntet. om de ej fruktat att visa öfverdirek!! tören, att dessa sportler inbringade dem så myc: ket. sen, uppgaf Eng, att Sundqvist en dag kommit ill honom samt begärt låna 25 rdr, under upp vift att han derföre på myntet skulle köpa od fint silfver. Eng hade då ej haft penningar Angående försäljningen af den sednare plant: g 8 Pp för tillfället; men sednare på dagen fått in så. lana, och hade han då skickat Hedvall til. myntet för att köpa ifrågavarande finsilfver, hvilket Hedvall ock gjorde, hvarpå Eng iemnade let åt Sundqvist. Tre dagar efteråt, sedan Sundqvist erhållit finsilfret, hade han kommit ill Eng med en plants och bedt honom gå till nyntet med den för att få den utmyntad. Plantsen hade qvarlegat några dagar hos Eng; men Jå Sundqvists påminnelse hade han slutligen skickat Hedvall dit dermed. Eng påstod; ataan icke heller nu misstänkt Sundqvists olofliga itkomst af plantsen. Hedvall berättade, att han zå Engs uppdrag Jörst köpt de tio loden fint silfver som han lemnat Eng; vidare hade han på dennes uppIrag äfven gått med plantsen till myntet, der han öfverlemnat den åt en herre, som nu beanns vara vaktmästar Östergren. Denne hade frågat Hedvall om hans namn, och då hade Hedvall uppgifvit det, men falskligen kallat si; handlande, ej murmästare. Han hade då blifvit tillsagd att komma tillbaka en annan dag, hvilket han ock gjort, men då blifvit förständigad att skrifva en inlaga om att han ville ha7 plantsen förmyntad. Denna hade han också skrifvit och derunder satt sitt namn, men då titulerat sig med sin rätta titel. På tillsägelse att nu komma tillbaka påföljande dag, hade Hedvall ånyo infunnit sig för att utfå assignationen; men som detta dröjde, aflägsnade han sig med oförrättadt ärende samt omnämnde för En sin misstanke att det ej stod rätt till. Eng hade då våföljande dag åtföljt Hedvall till myntet, dit Hedvall ensam ingått, då han pörrafäge poliskxommissarien Krieg, som tog honom i förhör. Hedvall påstod naturligtvis också, att han icke heller hyst någon misstanke om Sundqvists å:komst af plantsen. Engs och Hedvalls uppgitter voro något stridiga, och båda två sökte anföra sådana omständigheter för sig, som skulle göra troligt, att de icke afvetat att plantsen varit orättfånget gods. De inkallade vittnena myntproberaren Wretman och vaktmästaren Östergren hade ej annat att förmäla, än att Östergren, åt hvilken plantsen först blifvit lemnad af Hedvall, fattat misstankar mot honom samt anmält detta förhållande, då myntproberaren Wretman genom ytterligare iakttagelser äfven funnit stöd för denna misstanke, hvarpå de åtgärder blifvit vidtagna, som föranl dde till upptäckt af stölden. Målet uppsköts till annan dag. — Snickaremästaren J. Johansson, boende uti huset n:r 5 vid Bryggaregatan, har i dag varit apphemtad till polisförhör derföre att han misshandlat och slagit sin hustru. Undersökningen hölls i dag hemligt, men vi ha oss dock bekant att målet anstår för vittnens hörande till nästa fredag. — På åklagan af stadsfiskalen Kock har rederiet för ångfartyget Elfkungen, handlanden Wallen och skeppsfourneraren Hallberg, blifvit vf rådhusrättens 5:te afdelning dömde att, böta 75 rdr rmt, derföre att de denna sommar till befälhafvare å förenämnde fartyg begagnat icke vederbörligen examinerad skeppare. sh LANDSORTS-NYHETER