Aftonbladet – 7 september 1861, sida 3

icke vill kännas vid, nemligen striden mellan slafveriet och slafveriets afskatfande. Presidenten har på den sista halftimmen a! kongressens sammanvaro undertecknat er bill, hvilken förklarar alla slafvar, som tillHöra de upproriska hvilka deltaga i striden. för fria, och det är icke osannolikt, att han inom: kort tid skall förklara slafveriet afskaffadt i Förenta Htaterna. Detta skall ännu mera försvåra biläggandet af den redan förut tillräckligt förbittrade striden. FråZan är blott, huru länge!de-stridande parterna skola kunna hålla ut med de oerhörda utgifterna för kriget, som, hvad de norru: staterna beträffar, uppgå ända till 1,200,000 dollars om dagen. Allramest fruktar man för den laglöshet, som med jättesteg utvecklar sig i följd aft kriget. Insubordination råder bland trupperna; Det är lika omöjli:t för befälet, att skydda vänners som fienders egendom mot soldaternas excesser, och blanc dräggen af folket, äfvensom de folkkla hvilka kriget störtat i nöd och elände, höre:ett förfärligt eko af de rop, som ljödoi de: första franska revolutionens värsta skräck period.? Från Newyork meddelas underrättelser a! den 22 Aug. Ryktet att de konfedereradt gått öfver Potomac var ogrundadt. Floder hade uppsvällt i följd af starkt regn. D: konfedererade vwidtogo stora förberedelser för att mot Maryland gå öfver floden. En proklamation af presidenten Lincoln upp manade de frivilliga att skyndsamt tåga till Washington. Från Mexiko berättas, att tillståndet derstädes på sednaste tiden mycket förvärrats. Våldsgerningar och plundringar hade anta git en större skula. Kongressen hade sati kronan på verket och drifvit villervallan tili sin höjd, genom att inställa alla betalnin gar på två år — ett beslut, som regeringen den 17 Juli offentliggjort genom ett dekret. Följden af allt detta är att Englands och Frankrikes representanter den 25 Juli af brutit all diplomatisk förbindelse med mexikanska regeringen.