Aftonbladet – 7 september 1861, sida 2

SE LE ar TA 1 NRA 5 högre pris anses fullt ersättas af deras större la uthållighet. g Örebro läns landtbruksmöte. ; (Från en korrespondent till Aftonbladet.) j Örebro den 6 Sept. I Ståtligare lokal för ett landtbruksmöte ös torde ingen provins hafva erbjudit och få landskap kunna erbjuda än Carlslunds egen dom, der Örsbro läns hushållningssällskap . i går höll sitt årsmöte: Carlslund, bed beläg: tr relt nära Örebro, har en betydlig: jordvidd, och denna görymd består till det I mes:a af odiad mark. Den är skött på ett ! sätt, son lemnar ingenting öfrigt alt önska, : sedan din blifvit satt i ypperligt skick afl! öfverste Anckarsvärd. Det var un er hans! händer som denna egendom: förvandlades från en mycket vanlig medelmåttig landtsård till den dyrbara possession af-hardt nära oöfverskådliga fält, som nu sträcka sig ! på ömse sidor om höjden, hvarå det ansen iiga corps-de logiet tronar. -Sjelf synes denna byggrad vida omkring på den vid sträckta slättmarken, och ifrån dess fönster har man denvalltid angenäma, om än icke ötverdfilfvet pittoreska utsigten öfver ett iruktbart landskap, begränsadt af Kiblsbersen, hvilkas särdeles vackra konturer aftecknas mot himlen. Det vore fåfängt att försöka med något l! ospråk på noggrannhet uppgifva antalet af dem, som bevistade detta möte. De voroj spridda på ett så vidsträckt område. nem iigen dels å den höga terrass, hvarå byggnalen står, dels å terrassens grönskande sluttning och dels samt hufvudsakligen å ett i. fält dernedanför. Kanske är det icke för mycket att gissa till ett antal af 2 å 3000 yersoner, som der voro samlade... Ännu dera skulle säkert ha funnits. der, om icke vädret varit temligen missgynnande från i kl. 8 på morgonen, och omicke marknaden varit så nära förestående. Den inträffar i öfvermorgon lördag, och de söm då ämna sig in från aflägsnare socknar kunde ej gerna hafva tid att på nästföregående onsdag bevista landtbruksmötet. Bland de närvarande såg man en betydlig del af länets större possessionater. Men särdeles talrik är icke denna klass i Nerike. Det finnes der en starkare öfvervigt sjelfständiga bönder och ett mindre antal herresårdar än i många andra landskap. Man; såg en vacker samling af dessa odalmän,j friska och nöjda som det syntes, välklädda! och af ganska intelligent utseende. , A .olf Törneros har redan 1833, då hanj följde sin vän G. W. Gumeelius på dennes! flyttningsresa till Wiby prestgård, gjort följande betraktelser, som ha sin fulla tillämplighet äfven i denna stund: 7Ju längre vivåkte, desto mera fann jag sanningen bekräftad af det bekanta ordspråket: PBöndra rår!? Nästan öfver hela Nerike känner man sig, mer än annorstädes, midt på bondlandet. Herresätena äro relativt få och göra ej mycket väsen af sig: — många knaperherregårdar ligga i byalag -— ja, sjelfva landets natur föder och underhåller den demokratiska anda, som nu i sednare år bornerat så häftigt, att man kan kalla Nerike för den svenska liberalismens vagga. Lättheten att föda sig på en liten fläck har samma verkan här, som svårigheten att föda sig äfven på en stor sträcka har i Norrland — nemlig:n att herremän ej kunna komma sig före att predominera. Till denna lätthet bidrager sammansättningen af bergslager och slättbygder, hvilka här sluta sig tätt till hvarandra såsom integrerande delar i samma organism. Och denna organism har af egen naturkraft utbildat Örebro till sin medelpunkt, hufvudpunkt och hjertpu:kt, dit alla safter inströmma för att i andra kanaler strömma åter ut kring landet. Det är stad par excellence — och maximus! communis, divisor för sin landsort, och som åstadkommer den liknämnig! et och jemnlikhet såväl i välståndet som i sinnelaget, att ingen : ristokratisk öfvervigt kan i det hela intränga sig, eller nedqväfva den friska municipalitets-anda, hvilken öfverallt, några få socknar undantagna, är rådande. Mötets bestyrelse, hvari en af Carlslunds egare, major Geijerstan, var ordförande, hade haft den åsigt, som bliralltmera delad af allmänheten, ali den officiella diskussionen icke är hufvudsaken vid landtbruksmötena. Den hade således icke uppställt såsom öfverläggningsämnen flera än 4 frågor, och dessa af direkt praktis — syftning. De lydde så: 1:o Är ångkraften, använd vid landtbruket, i allmänhet af väsendtlig nytta under nuvarande förhållanden, eller är EA med fördel användbar endast vid de större egendomarne eller vid sådana egendomar, som hafva binäringar, för hvilka landtbrukets dragare tagas i anspråk? 2:o Kunha skördemaskiner, som tillika äro användbara till slåtter, med vinst begagnas och, om så är, borde då icke Hushållningssällskapet anskaffa en sådan? 3:o Till hvilken utsträckning anses fårskötseln kunna med fördel bedrifvas, och hvilken race är bäst passande för denna provins? 4:o Om, såsom man hört uppgifvas, klöfvern under sednare åren gifvit ringare frö än förr, hvad kan orsaken dertill vara? Endast de första trenne af dessa frågor diskuterades under den timma, som anslogs åt dem, sedan hushållningssällskapet förut