Aftonbladet – 5 september 1861, sida 3

ska despotismen såsom ett beqvämt verktyg till Hd Omkring denna punkt vänder sig hela korrespondensen. Den britiska regeringen ger det ypperliga rådet att hellre gäcka -än förslafva en besegrad nation, och grefve Nesselrode tackar för den vänskapliga sinnesstämning, som detta råd innebär, 1 artiga uttryck, dem han troligen icke kan ha nedskrifvit utan sötsura miner. Men tolkningarne afwienerfördragen komma derigenom icke ett enda steg framåt. Lord Palmerston påstår, att detta fördrag icke tillåter ett upphäfvande af den polska konstitutionen — och grefve Nessilrode påstår motsatsen. Lord Heytesbury är derföre försatt i den angenäma belägenheten att med dela, att ryska regeringen försäkrat honom, att stadganderna i wienerfördraget skulle på det fullständigaste sätt efterlefvas, men, till: ägger han lakoniskt, denna försäkran innebär Sföga eller intet, enär sjelfva cessa stadgänden innebära föga eller ingenting.4 Trots denna trohet mot fördragen anser den ryska regeringen det emellertid nödigt att ställa sig på det räddande statsstreckets ståndpunkt. Så t. ex. yttrar lord Heytesbury i en af sina rapporter: Ryssland är öfvertype att dess egen trygghets intresse bjuer upphäfvandet af privilegier, som på den korta tiden af 15 år redan burit så bittra frukter.? Ehuru denna blå bok, såsom of van antyddes, är vigtigare genom hvad han förtiger än hvad han meddelar, så påtrugar sig vid genomläsningen af depescherna en anmärkning, som mäste vara vatten på qvar:nen för den Urquhartska teorien om den moderna verldsregeringen, nemligen den ton af utomordentlig artighet ochunderdån gt lofsjungande, hvarmed lord Palmerston utan återvändo talar om zaren och hans regering. Ju mera oförsynt och befallande Nesselrode uppträder i sina meddelanden, desto vidrigare blir den Palmerstonska höfligheten och smickret. Denna ton står i en så öfverraskande kontrast till den, som lord Palmerston är van att uppstämma mot svagare eller för hans ändamål mera likgil!tiga stater, att man blott kan begripa den, om man besinnar, att Ryssland etter det polska krigets segerrika slut verkligen stod på höjden af sin makt. Nu för tiden skall lord Palmerston säkerligen föra ett helt annatspråk i sin skriftvexling med petersburgerkabinettet. — Österrike är, märkvärdigt eller snarare klokt nog, helt och hållet ur spelet; ty det är bekant att Metternich, som af alla europeiska statsmän ihärdigast och med. mesta framgång bekämpade det ryska inflytandet, ingalunda var obenägen för Polens återställande såsom ett skyddsvärn mot czarriket. En uppenbart med de polska förhållandena och personligheterna 1830 förtrogen författare af en nyligen uti Allgem. Zeitung meddelad biografi öfver Lelewel försäkrar, att Metternich på revolutionstiden låtit inleda underhandlingar derom i Warschau; — den polska pr ee har aålltid påstått detta. Att dylika påkänningar under den kritiska perioden gjorts från Wien till lord Palmerston, ha alla motståndare till den palmerstonska politiken från lord Aberdeen till Daniel Urguhart antagit såsom ett obestridligt faktum. Huru de blifvit upptagna lär man svårligen någonsin erfara af officiella dokumenter. Till en direkt och verksam intervention4 var lord Palmerston, såsom han sjelfsäger, icke förberedd. Upproret på Nya Zeeland betraktas mu såsom en ganska allvarsam tilldragelse. Såsom det tyckes ha de engelska kolonisterna ej blott, såsom förut var fallet, att göra med några vissa fiendtliga folkstammar, utan med hela den infödda befolkningen på ön Iker Namauvi. il ITALIEN. Tidningen Pungolo offentliggör tre adresser, som Neapels kommunalråd afgifvit till konung Victor Emanuel, Cialdini och Garibaldi. Uti adressen till konungen erinras denne om, att de södra: provinserna först helsat honom såsom Italiens konung. Nea pel, fullt af förtroende, nedlägger frivilligt på fosterlandets altare sina gamla minnen och skall glädja sig åt att dess municipalaif uppgår uti den nationella enheten. Til! yeneral Cialdini yttrar kommunalrådet, att oeneralen, sedan han redan förut bekämpat ;yranniet och fördrifvit detsamma ur dess Imygvrän återkommit för att utrota de sista spåren deraf samt återställa ordning och ugn. Kommunalrådet uttaler sin tillförsigt, ut alla ordningsälskande borgare lifligt önska en skyndsam och lycklig utgång af hans örehafvande. Den tredje adressen innefatar en hyllning åt Garibaldi. Det heter deriti, att italienarne uppfatta nationens stora yestämmelse såsom han; mera dock än itaienska nationens frihet vill han meuniskoras frihet. Adressen tolkar de södra provinsernas synnerliga hängifvenhet för Garbaldi; de hade ej försummat något tillfälle att få visa honom sin tacksamhet, likasom oeneralen ej uraklåtit att genom beundransvärda bandlingar bevisa den sin kärlek. Tillståndet uti de neapolitanska provinserna förbättras ganska långsamt, oaktadt ;eneral Cialdinis ytterst kraftfulla uppträ-. lande, och det torde dröja ännu någon tid, nnan ordning och lugn kumma blifva fullomligt återställda. Handeln och de öfriga väringarne lida förfärligt. Hvarken varor ller penningeremisser kunna afsändas af ruktan för bourbonska röfvarbanden, som plundra allt hvad de komma åt. Nyligen intändes af dessa röfvarhorder parken till