Aftonbladet – 3 september 1861, sida 3

1,6 mil från Kalmar. Färden dit från: en är sommoarfiden rätt ongenäms ty vi juvmniga jökräd. Sjöblby qvaruar, hvi Wahlbom, har ställets tet anspråkslöst Tivoh vallfärda och mot erläggande af en billig afgift gunga och förlusta sig i det gröna. En och annan. grann bondgård, bygd i herrskapsestil, skönjes strax vid; lands vägen; befolkningen i Södra Möre anses i allmänhet vara mera välklädd, hyfsad och :åtelligent än på många andra orter. Vid allmänna möten i detta härad är det för irämlingen icke alltid lätt att skilja bonden från herremannen. Sjelfva Wassmolösa företer dock ingening inbjudande. Gästgifvaregården är i sammalt patriarkaliskt skick, ehuru den är h hvilopunkt för många resande mellan Kalmar och Karlskrona samt mycket besöses, då ting hålles i byn. Orsaken hvaröre hushållningssällskapet valt Vassmolösa vill mötespunkt för landtbrukare var utan wifvel stlällets goda läge. Lokalen för ländtbruksmötet var en större sal i tingshbset, hvilket nu som bäst står under byggnad. , Då ordföranden för länets södra hushållningssällskap, hr hofstallmästaren Beyer, var stadd på en utländsk resa, i ändamål att för statens räkning uppköpa hästar, öppnades mötet af vice ordföranden direktör Hofman (Bang), som uppmanade de närvarande att välja en ordförande att leda mötets förhandlingar, och utsågs härtill kapten Mannerskantz på Wiärnanäs. Diskussionen öfver en del af de på piogrammet utsatta frågor blef ganska hflig. En föreslagen förändring af Kalmar sommarmarknad, som infaller i början af Juni, till en kreatursmarknad i slutet af Juni eller i början af Juli månad antogs med acklamation, sedan hrr Hofman (Bang)toch doktor Engström förordat framflyttningen, såsom mera Jämplig för afsättning af kreatur och utrotande af tjenstefolkets oskick attlåta för tidigt städja sig, hvilket plägar ske vid sommarmarknaden. Vid Kalmar södra läns allmänna landtbruksmöte på egendomen Aserum i Mönsterås socken förlidet år beslöts att försöka bilda: ett bolag för försäkring mot förluster af kreatur och en komite valdes -tt utarbeta förslag till reglemente för ett dylikt bolag. Detta förslag har efterutarbetandet sedermera delgifvits allmänheten och underafdelnihgarne med uppmaning att yftra sig deröfver, men som från flera håll, isynnerhet från Öland, icke något yttrande inkommit, ansåg mötet att frågan om ofvannämnde kreatursförsäkringsbolags bildande borde tills vilare uppskjutas. Derefter skred man till diskussion af en fråga af allmänt intresse. Den lydde så: På hvad sätt bör man lämpligen förfara vid insamlandet af statistiska upplysningar, så: att dessa skola få högsta möjliga trovärdighet och deraf beroende värde? Diskussionen häröfver utspann sig till vidlyftighet. Förste !andtmätaren i länet kapten Magnet uppläste ett längre föredrag, hvari han sökte visa att enda säkra sättet för vinnande af fullständiga statistiker är upprättande af sockenkartor med tillhörande beskrifningar. Sättet att med säkerhet nå målet bestod deri, att inom hvarje härad valdes en person (ordförande), som nitälskade för saken och föröfrigt egde erfor-) derliga kunskaper att uppsätta och ordna de; statistiska upplysningarne, som inom hvarje socken borde samlas af tvenne derull utsedda ledamöter, egande noggrann kähnedom om landets beskaffenhetinom för: samlingen, så till jordmån som brukningssätt. en för häradet valde ordföranden skulle göraresor inom hvarje socken för att dels af tillgängliga kartor och dels genom säkra uppgifter söka förskafla sig reda på 1:d) folkmängden; 2:0) hemmanens areal, så till åker och äng som skogsmark, samt huruvida odlingslägenheter finnas samt deras prosimativ storlek; 3:0) uppgift på utsäde och skörd samt skogarnes tillväxt och vård; 4:0) kreaturens antal i medeltal; 5:0) olkskolan och dess handhatvande; 6:0) fatigförsörjningen, samt 7:0) uppgift på skater och ovnera för hvarje hemman. Sedan lessa uppgifter blifvit samlåde och ordnade ör hvarje socken, borde de inlemnas till wushållningssällskapernas förvaltningsutskott. ör att i sällskapernas handlingar intagas. Ett exemplar af dessa söckenstatistiker vorde också inlemnas till rikets ståtistiska oyrå. Men då hela förslaget ej kan åvägaorihgas utan att skälig ersältning gifves å! lerh sömv sysselsätta sig. med sockenstatisti-T cerna, ansåg talaren: att någon :del af de till ockenkartearbetenas befrämjande anslagna netlel borde i mån af behof öfverlemnas ill) hushållningssällskapernas förvaltningsutskott att utdelas till dem, som inkomma ned fullständiga sockenbeskrifningar. En belöning af högst 150 rdr rmt borde dessutom af hushållningssällskaperna tilldelas ed bästa för året mkommande sockenbeskrifningen. Talaren trodde vidare, attstaistiska upplysningar skulle med minsta möjiga uppoffring från statens sida vinnas, on! ordföranden för häradets statistiska sockenartearbeten erhölle ersättning för resor ef er 2 hästar och traktamente efter landtmä eritaxan samt dagtraktamente med 6 rdr. Sockenledamöterna borde aflönas på samma sätt som nu gode männen vid landtmnä:e iförrättningar. : Talaren yttrade sig slutligen om olämp igheten af att förste landtmätaren inom läen måste för sin bergning verkställa lage skiften och andra landtmäteriförrättningar al nindre vigt. Förste landtmätaren — förmerade talaren — borde i stället aflönas så. utt han kunde helt och hållet använda si i en lölnunge, iu sr — — Un