Aftonbladet – 28 augusti 1861, sida 2

som Sverge, Norge, Ungern, Polen, med stora afstånd, och i jemförelse dermed ringa befolkning och outvecklad industri, att i fall det berodde af honom att bestämma, huruledes man skulle gå till. väga med kommunikationers öppnande i dessa länder, ville han anbefalla att icke bygga några nya landsvägar och ej heller bredspåriga jernbanor, utan endast smalspåriga, hvilka inytta motsvara bägge dessa. Afvenledes visade hr I. von Loessl, distriktingeniör på vestra: stora: statsbanan och som egde den förtroligaste kännedom om Lambach-Gmunden smalspåriga banan, det största intresse för: densamma och förskaffade mig alla möjliga detaljer och ritningar öfver denna sednare. Så äfven ingeniör Grimmer å schlesiska statsbanan. Ett af de hufvudsakligaste skäl man anför emot det smala spåret och till företräde för det breda är, att man å det sednare kan färdas med så mycket sörre säkerhet och hastighet än på det förra. För en hvar, som rest antingen å Englands släta, macadamiserade, förträffligt underhållna landsvägar eller ock å de franska eller italienska lika väl byggda och underhållna, stenlagda chaussåerna, är det påfallande, att dessa äro långt beqvämare och säkrare att färdas på än våra relatift smala och backiga landsvägar. Men månne det vore klokt eller ens möjligt för vårt svenska kapital och population att anlägga sådana engelska eller franska chausster och vägar i vårt backiga och långsträckta land? Det försök som dermed är gjordt mellan Malmö och Lund torde bäst besvara frågan, om ock det utförda arbetet i anseende till sin förträfMighet icke skulle lemna något öfrigt att önska. Så äfven med jernbanorna. Om vi någonsin vilja att de riktigti vårt land skola uppfylla sin bestämmelse och mäktigt ingripa i vår utveckling, måste vi hafva af dem så många som möjligt och för möjligast bästa pris samt lämpade efter våra förhållanden. Då först kunna de äfven räntera sig. Hvad dessutom vidkommer den relativå säkerheten FR de bredspåriga banorna, så har man härför en teoretisk grund, det är sannt, men i praktiken vet jag icke; att man eger att anföra några speciella fakta till stöd för anmärkningen, då det egentligen är på de bredspåriga banorna olyckshändelser hafva inträffat, och det ytterst är, icke på det breda eller smala spåret, utan på bantjenstemännens och betjeningens upp märksamhet eller försumlighet; som säkerheten beror. I afseende på hastigheten åter. 3å behöfva våra varor icke någon särskild brådska; och, om de resande framkomma någon timma förr eller sednare, är sällan af någon betydenhet. I alla fall är hastigheten å smalspåriga banor ej blott tillräcklig, utan kan medskäl på sina ställen synas öf verflödig, såsom på Antwerpen-banan, hvarest man färdas 5 svenska mil i timmen — ett förhållande, som äfven visar, att smalspåriga banor icke förhindra att få tillräcklig eldyta i pannorna å lokomotiven. Ett annat skäl, som alltid framhålles för alt styrka behöfligheten af lika spår och enahanda materiel på sidobanorna som på stambanorna, är den svårighet, som u aa genom omlastning från ena banan till den andra. Olägenheten och kostnaden dervid är dock så ringa, att den nästan kan anses imaginär, . såsom utförligt och fullständigt blifvit bevist så väl genom en artikel i Aftonbladet den 31 Maj, som genom en af den 9 Juli detta år, hvartill ingenting är att tillägga. Härvid må man dock tillåta mig en anmärkning. Den, som något studerat förhållandena på kontinenten, vet hvilken ofantlig trafik och transitohandel eger rum mellan Frankrike, Belgien och Tyskland samt genom detta sistnämnda land till Polen och Ryssland. Såsom ett prof derpå kan jag nämna, att då jag 1857 var i Ungern i Szegedin, hvarest den stora bryggan blifvit byggd öfver Theiss, ankommo delarne af denna jernbrygga på jernväg ända från Paris, och dock var det först förlidet år man öppnade en brygga för jernvägen öfver Rhen vid Cöln och i år en vid Strassburg. Ända till dess hade under 22 år-en så stor transitorörelse kunnat bestå med icke allenast en, utan flera omlastningar. Och hvad är transitot i Sverge, jemförd med denna trafik? ! Fnroelska tidnincoen (lahe innehåller enle