Aftonbladet – 27 augusti 1861, sida 2

alla de värsta passioner som nedsätta menskligheten lyste i hans blickar. Väck inte djefvulen i mitt hjerta, skrek han, 4ty vid... Han hejdade sig åter med en stark an strängning, gick ett par steg tillbaka och utbrast i ett rått skratt. Jag är verkligen en narr som kan taga dina stora ord så allvarsamt; du torde inte få så lätt att trotsa mig, det bör jag erinra dig om. Det är min mening att taga dig till min hustru och det skall du också blifva, med eller mot din vilja. Jag ger dig ett dygn för att betänka skilnaden mellan att blifva utkastad och svälta som tig gerska och att ega allt lifvets goda, en glad. och treflig man och vänner i parti. Jag vågar tro att du lar nog vackert säga Sjat, Och med dessa ord lemnade han henne. Lavinia stängde in sig i sitt rum samt lyssnade der med klappande hjerta efter ljudet af vagnshjulen, såsom ett tecken till att han var rest. Förr än hon hade vågat hoppas, hörde hon giggen aflägsna sig. Då kastade hon sig på knä, bad länge och med värma, inlade derpå några få klädesplagg i en liten nattsäck, smög sig varsamt ur:huset och gick så fort hon förmådde till närmaste jernvägsstation. Inom en timmes förlopp befann hon sig på Londons område. Der tog hon en hyrvagn och bad kusken köra till Camden Town. Detta namn hade utan att hon tänkte derpå, halkat öfver hennes läppar, under hennes bemödande att erinra sig: någon afsides belägen del af staden, Hon hade aldrig varit i Camden Town och visste icke huruvida det var en enda ata eller en förstad, bestående af många sator. Kusken frågade hvarest i Camden Town