TEKNISK TIDNING. Ridhuset vid Drottningholm. (Slut från n:r 195.) F. Rörande den förmenta svaga konstruktioBon af ridhusbyggnalen. Hrr Stål och Söderling hafva behagat yttra: Under 5:0, att förr än nu har icke kunnat utrönas den egentliga orsaken till hvalfbågarnes benägenhet att skilja sig i fogningarne, helst förskjutningarne kunnat förklaras af byggnadens i allmänhet svaga konstruktion. Mycket afseende kan dessa herrars utväg att förklara bredvid den egentliga orsaken ej förtjena, synnerligast efter den bekantskap som redan är gjord med deras byggnadsförstånd. Jag skall emellertid göra nägra erinringar vid detta lösa tal om en förment svaghet. Herrar Stål och Söderling hafva icke framställt någon enda rent uttryckt tanke emot konstruktionen, när jag undantager den misslyckade spärränningen emot de svaga väggarne. Svårt var det visserligen ock att göra en bestämd anmärkning, då konstruktionen hade ingenstädes visat någon svaget. Ett tanklöst prat om en i allmänhet vag konstruktion kunde man dock våga, fter som det lät mycket men sade intet. För den som tagit kännedom oms-takkonvuktioner med plankbågar, ;särdeles: vid !en tid då ridhuset vid Drottningholm uppyrdes, skall det vid betraktamde af de nyggnadsdetaljer ) som bifogade ritning företer, tydligt visa sig att, ehuru lätt takhvalfet för denna byggnad syntes och i sjelfva erket var, hade det dock en betydligt större het än brukligt var och nödvändigt benöfdes. Alla plankstyckena voro tätt sammanhållna med jernskrufvar i stället för med träriglar och träkilar, som annorstädes begagnades :öch nödvändigt måste hålla mindre starkt tillsammans, Ingenstädes hade, mig e erligen, förut begagnats.. jernskrufvar, hvilka deremot nu äro införda vid de bästa konstruktioner med planksparrar. ) Flera af dessa detaljer hafva icke kunnat häs intagas. Red. anm.