Aftonbladet – 16 augusti 1861, sida 3

besökta kallvattenkur? Så frågar något hvar. j Utom hvad som anförts, att Loka icke tillbörligen kännes af vårt lands hrr läkare och följaktTHigen icke heller af dem frekommenderas; torde ock tillkomsten af andra dylika anstalter, fram för alltrden nya vattenkuren, med S:t Ragnild. Bie, Sundsvall; Oscarshamn, Grundsborg och Telge i spetsen, jemte den lättare kommunika tionen äfven böra tagas i öfvervägande vid floder dit-.och ebben vid Loka. Vidare hafva hrr bad och brunnsläkare flerstädes i tryck nu för tider gjort sina respektiva vattenkurer kända; så di Gagberg i verlden med SHelsovännen, en fölk skrift m. m., dr Hellman! SRonneby sammale des, äfvenså Bie egaren och intendesten dr Le win, Sundsvall dr Lagerträöd, törhända ock de mest studerade vattenläkare, vi nu ega. Medevi ocl Porla har Berzelii kemi lärt känna, utan att nå on sednare än medicinairådet Sven Hedå för längesen delgifvit rön för folk och läkar om den medicinska verkan af vattnet vid Medevi intendenten dr Hallberg om Porla 0. s. Vv. Det heter visserligen: de lyckade kurerna tal: bäst för sig sjelfva, men då ingen förer dessas ta lan hvarken i tryckt eller offentligt föredrag, bli detmellan läkare och sjuka nästan som ett tecken språk eller ordenshemlighet, svårtillgängligt för andra än de botade. Tidningspuffarna på våren och sommaren, kända under namn af badoch brunnsannonser, gör: numera icke nog att uppehålla hvarje vatten kurort. desto niindre i mån af helsokällors tilltagande antal. Afven det kalla vattnet rätt oc! slätt lär man nu, mer än förr, känna till sir verkan. Smått efter hand kommer så både foll och läkare till kunskap genom sjelfpröfning der om; att mången, som, år efter annat; med dryg kostnad, rest ifrån hus och hem till inoch ut ländska bad och helsobrunnar,blifvit till sistone hulpen hemma hos sig med vattnet ur närmast flod, bäck, å, sjö, eller källa, tilläfventyrs med eller utan sin vanliga läkares anvisning. — Warum das Entfernte suchen? — Das Gute liegt so nal — De artificiella vattnen — att börja med en god spekulation. — afge allt mer ett öppet, om ock ofrivilligt fattigbevis (testimonium paupertatis) för oka, som vid andra vattenkurer. Man släpper med dessa artificella vatten det naturliga u sigtet. Berzelius deremot när han ansåg sig behöfva Karlsbad, mot slutet af sin lefnad på 1840 talet; — icke drack han det 4i hemmet, än mindre af vare sig Stockholms eller Upsala Karlsbaderinrättning hemmagjordt för andra; utan han for, så svag han då var, direkte till Karlsbad och genomgick der kuren — ändock utan framgång, tyvärr! — De mest besökta badoch brunnsorter äro nog för sig. Så Gräfenberg, när det var som bäst, så ock Karlsbad, Gastein, Vi eh Teplitz, Ems m. fl. i utlandet. :t Ragnhild, likasom under Hagperga tid, tör ock vara nog för sig, utan vidare tillkomst af apoteksbrunnar, :som de artificiella vattnen mestadels förblifvit. En skicklig vattenläkare der, som vid hvarje kurort, uppväger mången skicklig person med s. k. karlsbaderapparat m. m.s.Nuv:de brunnsintendenten, lifmed. Engströms nitiska omsorg om Lokas väl inrättade, stora och alldeles HT lasarettsbyggnad har veterligen ännu icke alls, utom vid Loka naturligtvis, gjort sig bemärkt. Begripligt är det derföre, att också Loka i sitt nya skick icke tillbörligen kännes af vårt lands hrr läkare och följaktligen icke heller af dem rekommenderas.4 Att någofi annan vederbörande med vidsträckt praktik, än just bad-och brunnsläkaren på stället, skulle få lust att bibringa landets hrr läkare en tillbörlig kunskap derom, är knappast tänkbart, huru dermed ens skall kunna tillgå. Att vederbörande med vidsträckt praktik just derföre icke ha lägligt att uppehålla sig med annat, än den vidsträckta praktiken vid sina vattenkuranstalter, derom vittnar allrabäst Sätra. Af detta Sätras berömde intendenter, den ene efter den andre (alltefter Pehr von Afzelius). som ännu är i mannaminne, har ingen hittils låtit komma sig till last någon monografi öfver denna så mångfaldigt besökta vattenkurort samt källornas verkan på hvarken sjuka eller friska menniskor. — En gammal sägen ifrån Upsala är; att Sätra brunns intendentskap lagligen skall vara ett item till löneförbättring åt äldste adjunkten i medicinska fakulteten. Från arkiater Afzelii tid qvarstannar denna fördel likväl i den myndige professors ego, som en gång lagt vantarna derpå... Efter hand synes alltså det blifvit ett fakultetsintresse, att adjunkturen kommit att ofullständigt tillsättas, tills slutligen med tillkomsten af 2 0. professorer med: föreläsningsskyldighet ( stället för de gamla akademiadjunkterna thy förutan) numera ingen torde kunna göra det gamla anspråket efter lag gällande för äldste adjunkten eller ens hrvarken för den äldste eller yngste extraordinärie professorn i den vidterfarna fakulteten. hvars practicus senior Ordinarius till sist får Sätra som prebende, såsom fallet redan varit med professor emeritus dr Romanson. Det godtyckiga prejudikatet vore alltså gifvet för lag, utan att indock hvarken menige man eller ens de lärde bland Shrf läkaret dermed blifvit klokare på Sätras medicinska bruk, än på Lokas och mån3en annan vattenkurort. — Snarare tvärtom. — I korrespondensen från Loka. heter ibland nnat: De badsökandes antal detta år har blott varit cirka 340, hvilket är litet mot hvad här vanigtvis fonnits, deraf 185 fattiga — å lasarettet; iterstoden hufvudsakligen allmoge och endas: omkring 30 ståndspersoner — dei minsta som hä någonsin funnits. Denna: uppgift stämmer blott föga öfverens med Ph. Alforts beskrifning öfver Sverges föraämsta helsobrunnar 1842 sid. 53, der om Loka let heter: Brunnsgästernas antal har per medium uppgått till 200 om året och hvaraf tredje-, stundom endast fjerdedelen utgjorts af ståndspersoner. Ur Ph. Alforts ofvannämnda beskrifning (s. 58) nå ock till sist anföras, att gälla, i hvad den kan, följande : Berzelii yttrande i sin Lärbok i Kemien 2:a delen 2:a uppl. s. 385, att Loka helsobrunn innehåller visserligen det renåste källvatten, som hittills ir bekant, lärer af misstag tillkommit ati gälla ;m källan, hvarur dricksvattnet hemtas ochicke ar sjelfva hälsokällan (enl. uppgift af kongl. lifmed. år Kull). Emellertid är det en icke ringa förmån både att känna det man eger, och-at a vid Loka icke allenast den förträffliga gyttan samt en jernhaltig, mineralkälla,— utan äfven en källa, om hvilken ofvanstående yttrande blifvit fäldt af: den: störste bland kemister, — ty äfven det fullkomligt obemän da (rena, mineralhaltlösa) vattnets. medicinska nytta börjar ratt allt mer läggås i dagen. stt Bällegångsoch Polissaker. Norrköping den 14 Augusti. Förliden natt omrande arbetsfängelse för qvinnor befintliga hjonen tillfälle att lemna fängelset, genom att hissa sig ned ifrån en af öfvervåningarne genom ett fönster till logementet, till gården på ett tåg. hvilket de troligen förskaffat sig å fabriken vid Drag, der de om dagarne hade sitt arbete. Derifrån hafva de förmodligen begifvit sig öfver ett a kring kl. I beredde sig tvenne af de å härva