Aftonbladet – 16 augusti 1861, sida 2

lunaa stympadt. ut faltlasarett, nvaratr många sårade blifvit intägna, uppbrändes. Flera sårade tillfångategna zuaver bundos vid..träd och begagnades såsom skottaflor. Garibaldis engelsman. Från tiden för den utmärkte krigarens och fosterlandsvännens guerillakrig . mot österrikarnecoch-hans sagolika tåg genom Sidilien och Neapel torde våra läsare erinra sig en person, som ofta omtalades såsom varande, Garibaldi följaktig i; hans mest våade företag och som derföre fick tillnamnet Garibaldis engelsman?. Denna lika tappra som: trogna. anhängare var öfverste Peard. Han har i dessa dagar besökt sin fädernebygd Cornwall, och invånärne i den lilla staden Tywardheath bafva begagnat tillfället alt. gifva en fest för honom. Sedan ordföranden härvid föreslagit: en skål för den man, son han känt sedan! han var lille Johnny Peard, som då alltid ville gerna slåss och som: nu:-var hjelten för. dagen, tackade öfverste Peard och höll ett talykarakteristiskt i många hänseenden. Vi meddela deraf några. utdrag, låtande öfversten: tala i första person, ehuru -hans yttrande blir sammandraget. Sedan jag lemnade England har en stör rörelse kommit i. gång der; sade öfversten. Jag menar skarpskytterörelsen. Varen öfvertygade att. det är en rörelse, som hvärje engelsman bör deltaga uti med-sin arm, sin själ och sitt hjerta. Särdeles i: Cornwall skola skarpskyttar frona när de behöfvas och mot. dem skulle ingen fientlig armå komma igenom; landet, hurt : mycket kavalleriv och artilleri den än månde hafva. Jag har sjelf varit frivillig bland frivilliga sedan 1859... Jag följde då general Garibaldi emot Österrikes mest pröfvade veteraner: Vi gingo med 3600 man öfver floden Ticino in i fiendens. land. Inom två dagars förlopp stötte vi..-på 6000. man af fienden med kavalleri och artilleri Hvad tron I att vi gjorde? Vi rusade på. dem, togo deras artlleri .med; bajonetten och jagade dem ön flykten. Vi hörde ej vidare at dem den da: gen, och kavalleriet. sågö vi föga till. Af Garibaldis trupper hade få då: stått i ledet mer än två månader och somliga ej längre än tre veckor. Andöck skingrade de dessa 5000 österrikare och förföljde dem fyra encelska mil — somliga retireradetill och med 20 mil (enz Dågen derpå träffade de på 10.000 man af fienden, och jagade äfven dem: på fykten..: Hvarafikomi detta? Jo den frivillige kämpade: för. sitt hem; för måka, moder och barn, men då ändra vörö legda soldater åt en tyranmisk herrskare. Sedan öfverstenomed ide svartaste färger skildrat österrikatnes styre i Norra Italien och bourbonernas i det södra, anmärkande dervid att neapolitanska styrelsen var den sämsta i verlden — näst den påfliga, erin: rade han om att polischefen i Palermo, dön bedröfligt ryktbare: Maniscalchi var den som 2rymmåst använde tortyren ock pinade sis ciliaterne. Härefter fortsatte han: När Garibaldi häde befriat Palermo kom ändock denne Maniscalchi.och begärde beskydd af honom. Jag tycker sunnerligen att general Garibaldi var alltför beskedlig: Han bevarade Maniscalehis Nf, och denne tog på sig: en röd skjoria och kom på det sättet in:1 citadellet: För min del är jag icke någon beundrare af revolutioner, fastän jag har gjort milt bästa för att afsälta en kung — ja fastän jag gjort. allt: hvad, jag knonnat för att köra bort flera till och med. Men sådana kunna kungarna vara, att mån kan med stolthet säga att man gjort sitt bästa för att sätta.dem af tronen. : Det kan visst hända att jag har orätt a men om så är, så sitter det ju bredvid mig en lagkarl, . som kan bevisa, mig det (skratt). För min del trorjag att det finnes ett ömsesidigt förbindande kontrakt mellan konung och folk. Vi ha sjelfva åfsatt en kung, till stor vinning för oss, och således kunna vi ej lägga itaiienarne till last att de gjort -sammalunda: Vidare skildrade talaren det inre tillståndet i Neapel. Der fanns icke lag och rätt. Domare i andra instansen hade ej större lön än 386 pund (650 rdr), men ändå lefde de som en person af det ståndet anstod. Medlen härtill. förvärfvade domrarne på det sättet att de tvingade rättsökande att gifva dem mutor. Inga andra: kommunikationsanstalter funnos än landsvägarne; och på anläggandet af en sådan genom. Sicilien hade regeringen användt 40 år och 324 millioner rdr, utan att få färdigt mera än 40 svenska mil. Banditerna i Neapel, om hvilka nu så myeket talas, äro icke den sorten stråtröfvare som förr brukade plundra rTesande, utan de äro Frans II:s usla kreatur; som kunna begå hvilka gemenheter som helst. Huru litet populär den förra kungen var syntes också af Garibaldis mottagande. Han: färdades öfver 20 svenska mil genom landet och in i Neapel med blott 8 följeslagare. Det fänns icke en enda af hans soldater på mindre afstånd än 13 svenska mil. Hela stadens befolkning kom honom såsom eh man till mötes och välkomnade honom. Garibaldi gick under fästningens kanoner, och den fallna dynastiens soldater tittade ut genom :embrassyrerna, men ingen lossade ett skott på honom. I hela staden hördes icke annat än ropens: friheten! Tal. ordade vidare om des. fördelar Englands handel.och industri kunde hemta af Italiens rikedom på produkter och slutade med att säga, att det är: bäst för Italien att ieke nu genast börja en strid för besittningen af Venetien. Det behöfver först organisera sig och förbättra undervisningsväsendet och kommunikationsanstalterna. TEKNISK TIDNING.