Aftonbladet – 15 augusti 1861, sida 3

utarr läte sin kammarjungfru: göra det, och om denna person behagade kläda sig i något tunnt tyg, så måtte hon göra det på egen risk, och hon (lady 9:) kunde ej inse huru man kunde begära en så stor uppoffring af henne, blott föratt beskydda en person at den lägre klassen mot följderna. af dess fåfänga och böjelse för granlåt. Baronessan F. sade att svårigheten härvidlag hufvudsakligen bestode deri att de som gerha skulle vilja kläda sig förståndigare ieke hade nog moraliskt mod att göra sig löjliga genom åfvikelse från modet. Hon måste tillstå att hön ej gerna ville vara den enda i sin umgängeskrets.som nyttjade en mindre vådlig klädsel? T Härpå svarade hertiginnan af Argyle, att drottningen skulle föregå med exempel iafcende på förändring af mod och att hon vore öfvertygad att detta höga, föredöme skulle vinna efterföljd i vidsträckt mån. Flera damer föreslogo fester utan krinotiner i Cremorne Gardens o. s. v. Hertisinnan af K. förmenade att det vore högst snskvärdt om man kunde förmå kejsarinnan Dagenie att gifva sitt bifall till modföränlringen; ty bon: visste att många engelska lämer anse kejsarinnan för ett mönster af smak i toiletten. Vicomtesse L. försäkrade att hon kunde utofva hennes kejserliga majestäts medverkan. lön visste bestämdt att vid franska hofvet örefinnes den aldra största benägenhet att nderhålla den fullkomligaste enlente cordiale med detta land. : ; Lady M. var icke emot den föreslagna -esolutionen, men hon ville gerna veta huru let skulle vara möjligt att skilja emellan lika samhällsklasser, om mån lade bort xrinolinen?. Lady Q. gjorde häremot den invändnin: sen att medeloch den lägre klassen nyttja .Ideles lika vida kläder som den högsta. Cygets dyrbarhet skiljer nu matniodren från jenarinnan, och så skulle det äfven förblifva mekrinolinen afskaflades. : Lady 9. yttrade, att hon måste säga att won allsicke tyckte om denna affektation af ilantropi. Hon kunde icke inse hvarföre lamer af rang och fashion skulle göra sig ill fogelskrämmor, derföre att de lägre klasserna efterapa de högre.4 (Sorl af missady P. beklagade att ett sådant yttrande förekommit. Det vore ej ofta händelsen att lamer i deras ställning hade tillfälle att söra det allmänna något godt, och det vore wenne en stor glädje att begagnä detta tillälle att bereda menskligheten gagn. Lady T. kunde icke se saken ur den synvunkten. Hon hade subskriberat för åtskiliga välgörande. ändamål, såväl i London om i sitt hem på ländet, och om vintern såfve hon alltid något till soppköket, men hon måste säga att de fattiga äro alltid lika stacksamma. : Hertiginnan at A. bad församlingen hålla sig till ämnet; nemligen Huruvida församlingen, vill. förvirdea sig att. aflägga bruket vf krinolin. Hittills hade ingenting förekom: mit, som kubrnat bringe henne till attändra sin öfvertygelse att ingenting anhaträn. de högre: klassernas föredöme kan förmå massan af qvinnokönet: att bortlägga de vida plaggen. Som hon hade de bästa anledningar att vänta att den högst uppsatta dam i riket skulle vara den första att af mensk lighet göra lämpligt steg samt att den högst uppsatta damen på andra sidan kanalen skulle taga del i rörelsen, så hoppades hon att församlingen skulle enhälligt antaga förslaget. z ertiginnan af B.: bad-hennes nåd ordföranden framställa proposition påresolutionen. Detta skedde, och den antögs; om icke enhälligt; så åtminstone nemine contradicente. Derefter serverades:glåcej och de församlade spridde sig i smärre grupper, inom hvilka ämnet afhandlades mycket lifligt. Allmänna öfvertygelsen tycktes vara alt mån ieke hade gjort något steg framåt i afseende på den goda smaker, då man gått tillbaka till farmödrarnes styfkjortlar, samt att -tt närmande till den klassiska smaken i xlädselns konturer skulle ej mindre vara en förbättring ur estetisk synpunkt än bidraga att spara menniskolif. Jag har meddelat denna öfverläggning aågorlunda utförligt; dels derföre att saken orde, intressera alla fruntimmer, och dels lerföre att den är märkvärdig i flera andra ifseendens Jag skulle önska att männen attade ett dylikt beslut i afseende på våra rattar, hvilka åtminstone äro lika osmakliga och dumma som friuntimrens krinoliner, om in icke lika farliga som dessa.