Aftonbladet – 14 augusti 1861, sida 2

Landtbruksmötet i Hjo. Vi låna ur Hjo Veckotidning följande redogörelse för detta möte: Skaraborgs läns allmänna landtbruksmöte uärstädes den 30 och 31 sistl. Juli, det första som hållits i länets östliga del, utföll på ett sätt, som enligt sakkunniga och erfarna personers intyg i de flesta afseenden öfverträffade de föregående inom länet hållna möten och derjemte vackert vitsordade jordbrukets och näringarnes skick i denna trakt af länet. Förutom ordföranden grefve A, Hamilton och öfriga herrar, som hörde. till bestyrelsen för mötet, hade till detsamma infunnit. sig länets hötding f. d. statsrådet Weern samt professor Mäller, major Gus sander och statsagronomen Å. Nathhorst m. fl. Till diskussionslokal begagnades tredje våningen af handlanden G. Sjöstedts vid hamnen belägna magasin. Mötet öppnades första dagen klockan 10 rmiddagen med ett helsningstal af ordranden grefve Adolf Hamilton, hvarefter diskussionen af de framställda frågorna börjades:. . Rörande första frågan: Skulle det ej medföra god verkan så i ekonomiskt som moraliskt afseende, ej mindre för jordegaren än underlydande torpare och hemmansbrukare, om kontrakten med de sednarte ställdes på minst tiovår? förordade öfverstelöjtnanten Westfelt på grund 2 egen erfarenhet de tioåriga kontrakten. — Hr Mörk ansåg dock dylika kontrakter vara hindersamma för jordegaren vid egendomens försäljning, enär en ny egare genom dem är bunden vid verkställande af önskade förändringar med egendomens organisation. — Hr Rosell på Brun:orp, som ansåg otvifvelaktigt, det en hemmansbrukare, som på längre tid imnehade jord, skulle wrbeta på dess förbättring, väl vetande, att han le sista arrendeåren har största förhoppning att å mesta vinsten af sitt nedlagda arbete, ville lock fästa uppmärksamhet vid svårigheten för ;garen att härvid blifva qvitt sådan person, som lla skötte bruket eller icke gjorde sina skyldigeter; förordade dock kontrakter stälda på viss id, om ej på 10, åtminstone på 5 år. — Som cke vidare yttrades i denna fråga, ansåg sig nötet om densamma icke kunna uttala någon llmän mening. 5 I afseende på andra frågan: Genom hvilken räxtföljd har jordens. produktionskraft visat sig nest och säkrast ökad och bevarad? gjorde sig