Aftonbladet – 6 augusti 1861, sida 3

SENSE Ar ETSI Med litet dämpad liflighet, fortfor Du Genre: — i CMarkisinnan är drottning Elisabeth. Arm — nej, Inglesina menar jag, är Maria Stuart. Leicesters parti är lemnadt till en amatör, en tenor, som efter hvad jag hört öfverträffar Mario — prinsen af Rocca-Ginestra. Att döma efter den djupa purpur som spred sig, öfver Paolos ansigte, måste all blod våldsamt hafva rusat till hans hufvud; ett:par sekunder derefter var han blek som döden. Utan tvifvel drog Du Genre sina slutsåtser. af tecken som han ej kunde annat än varseblifva; men han behöll dem visligen för sig sjelf och afbröt en tvungen tystnad genom att säga: — Nåväl, farväl således min bäste Telemachus4, en skymt af rörelse som han sjelf ej tycktes hafva beräknat! gjorde hans konversation mindre ledig. Om du kommer till Paris, litar jag å att du uppsöker mig, ty i den gudomliga: staden finnes jag utan tvifvel. Att lefva är icke möjligt någonstädes, annat än i Paris och måhända i Rom. Paris är just rätta: platsen för dig; det skall kurera dig för dina dystra åsigter af lifvet. Du är en af de yppersta kamrater jag känner; jag smickrar icke, men i vissa fall — — nå, nå, jag vill inte nu utbreda mig öfver temat rörande dina förvillelser. Tro på mig, så skall: du blifva lycklig, min gosse. Lifvet är en farce; och derpå säger jag dig med allsköns tillgifvenhet och aktning: — Sans adieu! Och den godsinta, flygtiga fransmannen ilade bort, sjungande, under det han, sprang utför trapporna, med en röst som icke, saknade uttryck. tToutn est dans ce bas monde qu un jeu, qu un jeu.? Genljudet af isången hade knappt dött bort, förrän Paolo--ilåde åstad, på sin väg till Palazzo Morlacchi.