Aftonbladet – 2 augusti 1861, sida 3

en En lustresa ). Från norska gränsen till Throndhjem. L. Sista gästgifvaregården på svenska sidan, belägen nära intill norska gränsen, heter Skalstugan, ett väl bygdt och väl försedt herberge för resande. Dess belägenhet öfver hafvet är så högt, och så nära intill fjällen, att sädesodling såsom ytterst osäker icke idkas der. Gräsväxten på .den stora possessionen, hvars areal, inberäknadt fjällmarken, skattas till 4 qvadratmil, är emellertid så mycket ymnigare och höskörden så riklig, aft den förmögne gästgifvaren, Jens Stensnes, idkar särdeles lönande boskapsskötsel och eger äfven den vackraste ladugård af ren fjällras, som jag såg under hela resan. Alla gästrummen i samtliga byggningarne voro den 1 Augusti på aftonen upptagna af resande, som ämnade sig till kröningshögtiden i Throndhjem, och blefvo alla väl försedda. Till deras vidare fortskaffande voro hästar i tillräckligt antal uppbudade, till och med på fem mils afstånd. Någon timmerskog växer numera icke så högt upp på Kölen; — att förhållandet i äldre tider varit annorlunda försäkrades likvisst, och bestyrktes äfven af den mängå grofva trädstubbar som flerstädes påträffas efter barrträd, fällda för lång tid tillbaka. Men då ingen annan afverkning än till husbehof här egt rum, och ingen återväxt af barrskog sedan inställt sig, torde väl den åsigten vara fullt riktig, att klimatets hårdhet ingalunda ,afutan fastheldre. tilltagit. Likaledes försäkrades mig att björkträden af samma orsak numera äro i högre grad nödvuxna än förr. En spanmålseller hö bod låg nära invid gården, för-länge sedan uppförd af tio alnärs långt timmer, hvilket i rotändan var fullt 17, aln tjockt, men deremot i toppändan så hastigt afsmalnande at: det der endast .hade en tjocklek af 5 å 6 tum. Att det vid fällningen innehaft en hög ålderantydde de talrika safringarne, hvaremot trädens betydliga höjd påvisade huru kor! den årliga vegetationstiden är. Timret i de ganska rymliga och höga bostadsbyggnaderna hade blifvit ditfördt från lägre belägh: trakter på flera mils afstånd. De enda kulturväxter jag observerade vid Skalstugan voro potatis och kålrötter. Arter hade ölven nu ?på försök? blifvit sådda på en li. ten solig och skyddad fläck invid gården. men voro nyss för tredje gången affrusna — och nu är det för sent att de kunna rep: sig igen?, sade gästgifvaren småskrattande. Alla lefnåadsbehof, utom hvad ladugårde: lemnade. måste anskaffas dit från andra aflägsnare trakter; men såvidt jag kunde efara saknades der dock intet för de resandes komfort. Tidigt på morgonen (den 2 Augusti) skedde afresan från Skalstugan, och vid pass ev timma derefter passerades riksgränsen. Fast än solen sken klar öfver de ödsliga slättern: och icke ens den. minsta molnfläck kund skönjas, var temperaturen ännu blott 16 Cels. och fjällvinden trängde genom märg ocl: ben. Skjutskarlen skrattade dock, när jag påtog ett varmare ytterplagg, och mente tro på att all resharri säkert voro hemma i dt heta länderna söder på, der sommarn räckte året om, efter som de alltid togo på sig tre rockar bara nordanvinden blåste en smula. Sjelf satt han i skjortärmarne, ty rocker var qvarlemnad vid gården, såsom alldeles öfverflödig. Der och hvar inom synkretsen iåg dock isen qvar på fjälltopparne, fastän i betydligt mindre lager än förr om åren. då det icke är ovanligt att de resande ännu vid midsommartiden tärdas fram öfver denna del af Kölen på den under vintern bildade isgatan. er och hvar på de stora högslätterna betade vackra boskapsbjordar, jemte stora floc sar af unghästar, vaktade at några få vall hbjon. Hästarne egdes till största delen ai uorrmän, hvilka årligen mot en ringa al gift erhålla bete uppe i fjälltrakterna, der sreaturen, så vida väderleken icke är alltför bgynsam, på förvånånde kort tid blifva fetv och frodiga. Samtliga kreaturen voro särde:e8 tama och vänliga. Hästarna kommo oss ) Det torde tillåtas mig erinra, att närmare slutet af förlidet år meddelades i Aftonbladet några anteckningar om min resa från hulfvudstaden till norska gränsen. Fortsättningen, afbruten genom andra mellankommande göromål, lemnas nu. Troligen behöfver jag dock icke erinra derom, att hvad här med: delas allenast är några spridda skizzer, och således ingen genomförd resebeskrifning. At! åstadkomma en sådan öfvergår min förmåga. äfven om jag skulle hafva fast dertill. Jag föreställer mig emellertid att några, om; än ofullständiga, meddelanden om Norge icke skola vara utan intresse, då så få af mina landsmän ännu haft tid och tillfälle att be söka brödralandet.