Aftonbladet – 30 juli 1861, sida 2

gur. så ha visserligen de gamla bestämmel serna härutinnan från drottning Christinas tid blifvit återupplifvade i tillägget till bondeförordningen; men detta bekymrar föga baron Otto v. Stackelberg; han indrager den ena bondgården efter den andra (så harhan för icke längesedan gjort med hemmanen Binnäs och Tombo) och lägger dem under hufvudgården och pålägger det sålunda förminskade antalet af bönder att fullgöra nödiga arbeten å den sålunda ökade herrejorden, under det han på samma gång ökar pålagorna i spanmål och penningar. Han vet mycket väl, att ehuru stridande detta är mot tillägget till bondeförordningen, det enda sätt bönderna kunna ega att göra en laglig opposition deremot består uti att uppsäga till afflyttning, och han begäringenting bättre, ty det är dit han vill komma: Men Wormsöbönderna vilja hålla tillsammans och söka en gemensam räddning undan nöden ech olyckan. Den ö, der de sjelfva och deras fäder före dem lidit så mycket och kämpat så många strider mot förtrycket och för sin svenska nationalitet, denna lilla fattiga ö betrakta de såsom ett förtryckt fädernesland, och deras svenska sjelfkänsla bjuder dem att icke, egoistiskt splittrande sig, öfvergifva denna ö. De fem klagomän, som Wormsöbönderna hitsändt och hvilka de valt inom olika lefnadsåldrar, men som alla äro familjefäder, ha redan varit erbjudna att kunna få bli bofasta här under icke ofördelaktiga vilkor; men de förklara, under all tacksamhet för den välvilja som visats dem, att de icke kunna tänka ensamt på sig sjelfva, att deras up; gift, de må komma att lida derför så mycket som helst, är att söka verka någonting för sin ö, för de bröder och stamtörvandter, som der sucka under förtryckets ok och gissel. Måtte höga vederbörande känna sig af humanitet och rättskänsla uppmanade att åtminstone halfofficielt göra regeringen i Petersburg uppmärksam på huru en småtyrann i Estand komprometterar dess värdighet, och måtte ett kejserligt handbref, affattadt å la Carl IX, kunna sätta så mycken skräck i depna Sriddersman, att det inom en icke alltför lång tid blir möjligt för bondedeputationen att återvända till sin hemort och der finna en bättre sakernas ordning!