Aftonbladet – 27 juli 1861, sida 2

LITTERATUR -TIDNING. fnnebåll: Den litterära ultramontanismen; grefve Montalembert och klosterlifyet. — Om sjukskötsel, af miss Nightingale. — Litteraturoch konstnotiser. Den litterära ultramontanismen. 4 Grefoe Montalembert och klosterlifvet. Vi meddela nedanstående artikel ur ProE Kirchenzeilung i anledning af den ryktbare grefve Montalemberts förlidet år utkomna bok om Westerlandets munkar från S:t Benedict till S:t Bernhard, emedan artikeln dels på ett klart och öfvertygande sätt läg3er i dagen klosterlifvets väsende, dels ätven från en ny sida belyser den medeltidsromantism, som uppdykte uti flera länder omedelbart efter restaurationen, och af hvilken grefve Montalembert ännu fortfarande är en representant. Artikeln lyder i sam: mandrag sålunda3 ee På lång tid har intet arbete väckt en så atomordentlig glädje bland den romerska kyrkans partiförare och tillvunnit sig en så )delad beundran af dem, som grefve Monalemberts bok om Westerlandets munkar från S:t Benedict till S:t Bernhard. En lärd Benedietiner i klostret Einsiedeln, Pater Brandes, som just var sysselsatt med en framställnin af sin ordens historia, har för det första 1åit sitt arbete hvila, för att, hänryckt afbeundran för den ädle grefvens snillefoster, äfversätta det franska arbetetet på tyska; de förnämsta ultramontana tidskrifter ställa boken främst bland alla nyare arbetenideras kyrkas tjenst; protestanten Wolfgang Menzel ändtligen visar sigi sitt litteraturblad så intagen af detta arbete och af klosterlifvet, att man måste -förundra sig, att dem store kritikern ännu fortsätter sitt blad och icke hellre så fort som möjligt söker sitt lifs lycka och sin sedliga karakters fulländning bakom ett klosters stilla, fredliga murar. Och, i sjelfva verket, från sin partiståndpunkt ha ultramontanerna skäl att fira denna dok såsom en lysande försvarsskrift för det i våra dagar åter så enträget rekommenderade slosterlifvet och försäkra grefve Montalembertom hela den katolska verldens varma-; ste tacksamhet. Den lärde ridderlige gref-ven, som redan för 20 år sedan framställde; den hel. Elisabeth af Thäringen i poesiens underglans, var mer än någon annan lämplig att genom de stora munkarnes lefvernes: beskrifning, isynnerhet genom skildringen af. den störste bland dem 9:t Bernhard, målar: klosterlifvets ideal, genom fantasirika varma teckningar ånyo väcka hänförelse för medeltiden och de religiösa ordnarne, uppmuntra våra samtida till anläggande af nya kloster och framhålla för munkar och nunnor höga förebilder ur forntiden till deras efterföljd. Montalembert, .en af Frankrikes fyratio odöd liga, besitter dock icke blott en betydande skatt af lärdom, utan räknas derjemte till en af nutidens mest glänsande franska prosaiska skriftställare! Och hvilken sorgfällighet har icke grefven egnat sitt arbete! Tjugo år har han användt på utförandet af sin appgift. Med största flit har han genomforskat källorna, så att han kan säga: Hvsrje ord som jag har skrifvit är hemtadt ur källorna, Derjemte kan han tilläggd: En od del af min lefnad har jag användt dervå, att i nästan alla Europas länder följa spåren af klosterlifvets välgerningar och allt stort, som det verkat. På dessa mödosammå vandringar har jag nödgats öfveralltleta vig fram öfver ruiner, som blifvit hopade v nutidens barbarer; mången gång. anlände