Aftonbladet – 26 juli 1861, sida 3

Upplysning. Till redaktionen af Aftonbladet! I en beskrifning öfver iandtbruksmötet å Wik, lemnad i bref till Aftonbladet och införd i mn:r 163, förekommer rörande expositionen af hästar och hornboskap: Då emellertid några af de vid mötet utsedda prisdomare egde djur, som derförinnan till expositionen blifvit anmälda, och älven tillerkändes pris, hvilka dock de respektive egarne af grannlagenhetsskäl afsade sig, så upp: kom genom sistnämnda åtgärd så tillvida kop fusion, att de sålunda afstådda prisen sedermera icke till andra exponenter utdelades; hvilket ej utan skäl väckte missnöje, helst än flera djur funnos soni efter de ofvanomförmältabort till belöning förekomma. För att i någon mån kunna mildra det uppkomna missnöjet öfver att icke de afstådda prisen blifvit utdelade till andra exponenter får er af prisdomrarne härvid meddela. följande upp lyshing:: De itrågavarande prisen skulle utdela: till ston, hvaraf 22 st. voro anmälda. Af de 3:ne pris som för dessa voro att disponera hadc efter noggrann mönstring 2:ne bordt tillfalla, ett hvardera tvenne af prisdomrarna, som dock be slöto att icke sjelfva emottaga dem; hvarföre d: då verkligen företogo en ny mönstring af stor för att se om icke de afstådda prisen skulle kunn: utdelas till-andra exponenter, men vid denna yt terligare granskning befunnos de, som möjligtvi kunnat irägakomma till belöning, behäftade mer mindre fel, äfven sådana som gjorde dem till af vel odugliga, hvarom brefskrifvaren kunnat öfvertyga sig, om -han rådfrågat den tillstädesvaande veterinärläkaren, eller voro de öfver 8 år den ålder inom hvilken endast belöning fick ske hvarföre således prisdomrarna måste afstå ifrå: nöjet att få utdela de afstådda prisen. Fullkomligt af samma tanke som brefskrifva ren deruti, att derest prisdomrarna ställa for dringarne så högt att blott djur af prima qgva litet kunna prisbelönas, så motverkas det god: ändamålet att uppmuntra egare af vackra hus djur att föra sådana till expositionen, hvarför: också den, som skrifver detta , vid flera tillfäl!en såsom prisdomare tilldömt pris åt djur a! medelmåttigt värde, men så långt får dock ej et: terlåtenheten sträcka sig, att pris utdelas till dju vehäftade med fel eller större disproportioner. hvilket också skulle motverka det begrepp dess: expositioner väl äfven äro egnade att sprida, on hvad som fördras af ett godt djur. För det till fälle, som härigenom beredts att upplysa den som trott-sig förorättade, står emellertid insär daren i förbindelse till brefskrifvaren.