Aftonbladet – 26 juli 1861, sida 3

Af ofvanstående historik finner läsaren. huru les concours agricolesX, eller hvad v kalla landtbiyuksmöten, uppkommit och si småningom utbildat sig i frankrike, Oafsedt det sista decenniet kan man med skä säga, att detta skett så småningom. Orsakerna äro ej svåra att finna. Jag nämne) endast krigen, statshvälfningarne, ombytenr af. -tyrelse, som ligga immom tidrymde 1761—1861, och fäster mig ej vid dera: yttranden, som påstå, att fransmannen: lynne mera lämpas för de krigiska än de stilla landtliga? bedrifterna, att denn: fougueX, som man kallar la furie Fran caise sur les champs de bataille, ej lem nar honom. i ro vid sin ärfda teg, uta drifver honom till härnadens blodiga lekärX, der — om ej: en marskalksstaf, åt minstone -— en medalj väntar honom: Sed nare tiders exempel visa tillräckligt grund lösheten af en dylik uppskattning af franske nationallynnet, som, i vår tanke, är ett pa ratum ad utrumque, och att, trots de sed nare stora krigen, de fredliga yrkena gjor: de mest förvånande framsteg. — Ar det tidsandan — är det .regeringen eller nationen sjelf som vållar detta. Hvarför ej alla tre — och ej minst regeringen. Ati Napoleon II är fun grand vainqueur? oci Syunnit herravälde åt fransmännen, det vei hvar och en af oss; men att han är en sto: cultivateur torde ej vara allom bekant. V; tillåta oss derföre upplysa, att högstden samme vid ett besök i Sologne 6) inköpte den magraste af dess domäner, för att älfven såsom agronom föregå sina undersåte: med lysande exempel. — Äfven i departementet Landes har enahanda uppköp eg: ram och för enahanda afsigter. 6) Sologne — Secolaunia Lat. — eller södra delen af departementet Loir et Cher, är en bland de mäagraste landsträckorna i hela Frankrike. bestående af sidländ och sandig mark, som ej er annat än litet råg och hafra; betesmarerna äro magra, husdjursafveln nedtryckt — en särskild sjukdom, nilad Maladie de Sologne (Pourriture aigue, Lafosse) går nästan årligen bland fårkreaturen. I denna vanlottade del af landet köpte kejsaren för några är sedan en större Sager ere som odlas efter hans föreskrifter. — Ödlingen lär försiggå på det sätt, att ett lägre jordlager, som är af bättre beskaffenhet . byter plats med det öfversta. Författaren har sett samma mödosamma och kostsamma odlingssätt i Rengs socken i Skåne — Skanörs ljung. ——— oo