dr da sn TEA TE EE GE RR en BT NERE redan existerande Sconcours agricolest stiftade den nu 1843 de ofvan nämnda Concours danimaux de boucherie (exposition af slagtkreatur). I början ville dessa nya concours ej riktigt bära sig, de voro litet besökta, och de flesta slagtkreatur som uppvisades ådrogo sig knappt uppmärksamhet, ännu. mindre pris. Man försökte gifva dem en större utsträckning och 1844 den 8 Februari anställdes i Poissy 5) en nationaloe oe af slagtkreatur (coneours national danimaux de boucherie). Men den långväga transporten afskräckte deltagarne och för att förekomma detta inrättades nu enahanda expositioner efter hvarandra i städerna Bordeaux, Lille, Nimes, Nantes m. fl. Expositionen i Poissy gjorde dock tortfarande anspråk på att blifva betraktad som nationel eller rättare sagdt central, medan de öfriga fingo åtnöja sig med benämningen departementales eller Sresionalest. Expositionerna af slagtkreatur lemnade snart ingenting öfrigt att önska, de omfattades med intresse och anställdes ofta på eli lysande sätt, isynnerhet de i Poissy — hvilket gjorde att de gamla Yconcours agricoles, som inskfänktes hvar och en till sitt departement, betraktade dessa nykomlingar med:en viss afund. För att således ej vålla en ensidig och på samma gång menlig utveckling af husdjursafveln, var det nödigt att också gifva -ät de egentliga landtbruksmötena och deras expositioner en större utsträckning. Man fn till den ändan i författning om att slå tillhopa flera departementer, sådana bland dessa, som mest när made sig hvarandra till läge, klimat, jordmån etc., för att bilda en division ellers. k. region och hvarje sådan region borde hafva sin Contourst, Innan detta förslag hann realiseras tillät man etnellertid att ickeslagtkreatur (animaux reproducteurs) fingo exponeras å concours central i Poissy 1849; och en förordning af den 17 Aug. samma år, enligt hvilken ett dylikt möte utsattes att hållas följande år i Versailles under öfverinseende af Institut agronomique, beviljade les animaux reproducteurst vid detta möte samma rättigheter som vid mötet i Poissy. ; Året derpå eller 1851 stiftades ändtligen les Concours agricole8 regionaux, sedan Conseil-General dagiculture, des riianufactures et du Commerce härom gjort proposition hos dåvarande agrikulturministern mr Dumas (kemisten), på samma gång som den väckte förslag om bildandet af ett national landtbruksmöte (contotrs agricole national) i Versailles och ett ökadt antal afles concours danimaux de boucheriet. Dessa viktiga propositioner beviljades i det väsendtligaste: Conseil d agriculture etc. hade begärt 5 concours de boucherie. Regeringen beviljade endast 4, af hvilka 3 redan existerade, newmligen i Lyon sedan 1847, Bordeaux sedan 1849 och Lille sedan 1850; den 4:de bestämdes att ega rum i Nimes. — En femte i Nantes tillkom sedermera 1852. — Hvad Concouts regionaux agricoles beträffar, så hade le Conseil dagriculture ete.4 anhållit om 6 stycken — men regeringen beviljade till. en början endast trenne: Saint-Lö, Aurillac och Toulouse. enligt förordningen af den 15 Februari 1851. undertecknad af dåvarande agrikulturmini stern mr Schneider. Den första Concour: regional agricole hölls samma är i Toulouse den 1 och 2 April. 2 Följande år, 1852; stego concours regio-1 paux till sju och erhöllo en ny organisation. ): För att nemligen komma hvarje departe-1: ment i lika mön tillgodo blefvo de ambulatoriska, d. Vv. s. de ändrä tentrutn för hvarje år och återkomma först efter vissa år till samma departement. Denna mellantidslän gre eller kortare utsträckning berodde naturligtvis på antalet af departementerna, son bildade regionen. Den concours, som dett. år inledde serien, hölls i Toulouse der 15, 16 och 17 April; de öfriga egde rum : Saint-Lö, Nancy, Amiens, Angers, Limoget och Nevers, samt åtföljdes liksom 1851 a; en Concours Nationale 1 Versailles. 1853 voro åtta concours regionaux oc den för södra Frankrike hölls i Agen; in gen Coneblits Matibnal egde rum och Fin stitut agronomique indrogs. Från och me detta år uteslöt man Pespece chevaline från concours generaux och särskilda åtgär der blefvo vidtagna för uppmuntrande denna gren af landtindustrien. Men häron framdeles. 1854 reducerades antalet af concours re gionaux till sju och regeringen förordnad: att Concorirs National hädanefter skulle hål las i Paris. 4 : 1855 stego concours regionaux åter til åtta och åtföljdes af en exposition univer selle för landtbruket, industrien, de skön: konsterna im. fm. — veridsexpositionen Paris. 1856 höllos likaledes åtta concours re gionaux och en lysande Concours Natione 1 Paris. 1857 likaledes åtta concours regionaux. Det var 1857 som man stiftade en hederspremie (prime dhonneur), bestående af ex silfyerpjes — som bör uppgå till ett värde af 3 franes — och en summa penningar af 5000 francs, som hvarje år tillfaller den proprietär inom regionen, som har sin landtegendom bäst brukad. 1858 och 1859 voro concours regionaux tio, och sistlidet åf ökades de till toll. En coneours national egde detta år rum i Paris, der äfven hästslägtet hade tillträde. Detta år äro concours regionaux likaledes 12 till antalet. För att underlätta uppfattningen af det föregående, meddelas här en tabell öfver de 12 concours regionaux för 1860 och fästes uppmärksamhet på, hvad vi redan omnämt. att stället för les concours årligen vexlar och BR Ad. 0 ATA SnOmM Aenartementet.