Aftonbladet – 26 juli 1861, sida 3

5) Hvad här meddelats om Afva grundar sig på uppgifter af en aktad och sakkunnig person i orten. Ett landrbrukembta i Södra Frankrike 851. (Korrespondens till Aftonbladet). ID gest trouvå un moment, ot, fatiguå par les ides etles mouvements de la politique, le sigcle sest passion pour les questions rurales. upont. 1 ?Conecours agricole? motsvarar i det närmaste hvad man hos oss kallar landtbruksmöte, och indelas i Concours agritöle regional och general. Den sednare eger numera alltid rum i Paris och omfattar hela Frankrike, medan den förra åter endast inbegriper en del af departementerna eller en s. k. region. — Utom concours :grieoles finnas också concours danimauz de boucherie hvilka hafva till uppgift att medelst prisutdelning uppmuntra till gödande af slagtkreatur. ?Concours agricoles regionaux?, så som de för närvarande äro organiserade, hafva som många andra nyttiga mstitutioner att tacka den nuvarande regeringen för sin uppkomst. Det Var för ungefär 10 år sedan som den första ?Concours regional egde rum. Dessförinnan existerade visserligen ett slags concours, ett slags landtbruksmötens — men dels voro dessa inskränkta till högst få ställen, dels höllos de på obestätnda tidet — ofta med flera års mellanrum, egde inga egentliga stadgar, hvarken i detta eller andra afseenden etc.; hvarföre de näppeligen kunna jemföras med de nuvarande Conecours?, hvilka, gynnade af regeringen, blifvit en verklig national-institution, hvars redan 88 lyckliga resultater låta oss ana ännu lyckligare. Iden till landtbruksmötena lärer ursprungligen hafva kommit från Irland och enligt mr Gourdon 1) hölls i Dublin 1731 det första landtbruksmötet der prisutdelning -egde rum. Kort derefter fördes idgen öfver kanalen?. En utmärkt agronom i Poitou markis, Turbilly; Som egde betydliga landtegendomar, lät anställa en ?Concours? sina egna torpare emellan, dervid han prisbelönte dep ibländ dem som egde den bästa ?odlingen?. Det oförväntade resultat hr Turbilly genom en; sådan uppmuntran erhöll gjorde att flera agronomer följde exemplet, hvilket hade en välgörande inverkan på jordbruket i alla angränsande orter: Några är sednare, 1761, stiftade minister Bertin les societes I Ayriculture, hvilka ännu existera och motsvara våra hushålls-sällskaper?. . Dessa söcietes? började här och der låta anställa exposition af kreatur. åkerbruksredskap ete. med thy åtföljande prisutdelning; men beklagligtvis — blet deras verksamhet snart afbruten Och de upplöstes af revolutionen 1792. Iden till landtbrukets förbättrande kunde emellertid sägas hafva rotfästat sig, och ej behöfde man befara att den skulle dö ut hos de män 2), som nu gjorde alltför att väcka till lif nationens domnade krafter; och lagen af den 3 brumaire år IV utkom. Denna lag stadgade: att en fest till jordbrukets ära årligen skulle firas i hvarje republikens kanton. Den 10 messidor samma år (28 Juni 1796) egde denna föte? ruth för första gången, och se här huru det lyder i berättelsen härom: Vid foten af fäderneslandets altare, upprest å den förnämsta platsen på stället, var en plog förspänd med oxar, klädda med blommor och ris; ett antal af 24 arbetare, med sina familjer, alla bärande blommor och ax, omgåtvo detta anspann. Alla auktoriteterna förenade sig nu att bilda en cortege,, som satte sig i marsch mot ett på fältet utstakadt ställe; här gjordes halt, namnet på den värdigaste arbetaren proklamerades och en prisutdelning skedde åt de jordbrukare, som i ett eller annat afseende häraf gjort sig förtjente. Francois. de Neufchateau 3) före slog direktoriet, att dessa kantonfester skulle förvandlas till en allmän nationalfest? i Paris. Men vigtigare händelser kommo emellan och direktoriet hann aldrig realisera detta förslag. Ifrån direktoriets störtande och ända till Julirevolationen sträcker sig en tidrymd, som, så rik den än må vara på stora händelser, likväl ej utmärker sig för några vidare framsteg 1jordbruket och dess binäringar. Det enda anmärkningsvärda i den vägen är stiftandet af Comicesruraux? 1820 af en grefve Simeon. Men de stannade i ett högst obetydligt antal ända till slutet af bourbonernas regering. Och såväl 1) Conce. reg. agr.: en 1861. 23 -Direktorimmum. Se 3 3 Född den 17April 1750. Ministre de Vindustrie et Membre de V Academie Frangaise; reorganiserade les societÅs d agriculture och stiftade les expositions de Vindustrie. Död den 40 Jan. 1828. Napoleon I kallade honom .Pami du peuple, le påre du genre humain.