Aftonbladet – 26 juli 1861, sida 2

att bilderna af Diana och Endymeon äro hållna i de bästa gamla mästarnes stil. Förkortningen är sannerligen beundransvärd. Grefven sade att artisten med flit tycktes hafva. sökt några af konstens svåraste pro: blemer, blott för nöjet. att visa hur lätt han kan lösa dem; och då man dertill. betänker. att denna sköna komposition är en tjugotvåårig ynglings verk. en nej, jag skall icke trötta dig med några flera uttryck af min hänförelse. Målningar kunna ej rätt uppskattas efter en beskrifning. : Grefven gaf oss glada nyheter. En smula god vilja och litet pengar skola, så vidt han kan se, lätt undanröja alla hinder som ligga i vägen för en snar och fullkomlig försoning mellan de båda fränderna. Grefven först och främst det rådet, att signor aolo bör göra första steget, till exempel skrifva till en vän några rader, som uttrycka hans vördnad för sin höga frände — eller med ett ord göra, något som kan utplåna gamla obehagliga intryck och visa hans goda afsigt. För det andra, att någon liten summa skulle anslås för att försäkra sig om en viss förtrogen tjenare, hvars inflytande på den höga prelaten är väl bekant. Det vill synas som om alla kyrkafs furstar, ja till och med understundom påfven sjelf, ha en förtrogen, till hvars råd de lyssna i de flesta fall. Grefven nämde en viss barberare, kallad Gaetanino, som var allsmäktig under en -Påfve, jag minns nu icke hvilken. Detta må nu vara sannt eller icke, så har emellertid vår prelat en favorittjenare och derine gunstlin, an och måste mutas. Trefven förklarade, att han bäst tyckte om rent spel och att han alltid kallade en sak vid dess rätta namn; han bad oss sjelfva besinna, huruvida det ej kunde finnas fall, då bestickning kunde försvaras och