Aftonbladet – 25 juli 1861, sida 3

bh pal Få LANDTBRUKS-TIDNING. Äro de lägre landtbruksskolorna ändamålsönligt organiserade? Så vidt vi kunna erinra oss, har denna fråga icke på länge blifvit till diskussion framställd och den stora allmänheten har deraf sannolikt dragit den slutsats, att frågan ej annorlunda kan besvaras än med ett trefaldigt ja. För vår del åter tro vi att svaret numera bör utfalla nekande. Men då vi uttala ett sådant omdöme och således uppträda emot en möjligen rotfästad opinion, är det också vår pligt att söka visa, i hvilka fall dessa skolors organisation är bristfällig. äfvensom antyda huru den kan och bör förbättras. Vi göra detta så mycket hellre; som goda läroanstalter för dem som egna sig åt landtbruksyrket med hvarje år blifvå alltmera nödvändiga, och så vida de ordnas väl, men endast då, skola åstadkomma stor netta. Det är också af obestridlig vigt, att ett fullkomligare landtbruk — ordet här taget i dess vidsträcktaste mening — med alla krafter befrämjas, helst vårt lands tvenne andra hufvudnäringar — bergsbruket och trävaruhandeln — om ej alla tecken missleda — snart icke längre blifva lika inkomst bringande som de tillförene varit. Då fråga först väcktes om inrättande al lägre landtbruksskolor, vid hvilka unga män af den arbetande klassen skulle bibringas praktisk öfning och skicklighet i ett fullkom: ligare landtbruk, afsågs med dessa skolor i första rummet bildandet af skickliga rättare eller fördrängar, hvarpå i allmänhet stor brist rådde. Att åter bibringa den egentliga allmogen insigten om huru ett fullkomliggrt landtbruk bör bedrifvas, ansågs lämpligåst kunna ske genom ett godt föredöme, emedan man. föreställde sig att der detta före: fanns, skulle icke heller god efterföljd uteblifva. Allmogen är också mycket försigtig vid, att icke säga obenägen för användandet af nya förfsringssätt i sitt yrke. Fördenskull-antogs såsom särdeles vigtigt, att der en landtbruksskola inrättades, der skulle ock ett väl ordnadt lamdtbruk kunna uppvisas, till föresyn ej blott för lärlingarne, utan för ortens jordbrukare i allmänhet. Det dröjde dock länge innan ens bondeståndets rej resentanter insågo och erkände nyttan af läroanstalter i jordbruket; men i samma mån upplysningen gick framåt skingrades den rådande fördomen emot dem, och nyssnämnde representanter hafva sedan icke eftergilvit de öfriga stånden i välvilja för landtmannabildningens befrämjande. Statsmakterna hafva också tid efter annan beviljat ökade anslag för landtbruksskolors inrättande, hvadan sådana äfven efterhand blifvit tillvägabragta inom nästan alla landskaper. Icke mindre än tjugoen dylika skolor underhållas nu. af staten och uppbära årligen den ingalunda obetydliga summan al 85,500 rdr. Vi medtaga icke i räkningen den lägre landtbruksskola, som är införifvad med landtbruksinstitutet vid Ultuna, icke heller den, som kommer att öppnas i förening med det snart färdiga Alnarpsinstitutet. Den förra (vid. Ultuna) verkar under högst väsendtligt andra och gynsammare omstän. digheter, samt står vida mera under den stora allmänhetens och de många sakkunniga. besökandes kontroll än öfriga lägre landtbruksskolor. Den första, hörande till denna kategori, inrättades för 28 år sedan, i förening med det äfven då bildade landtbruksinstitutet på Degeberg, af den för sina grundliga landtmannvastudier, sitt storaintresse för vårt jordbruk och sin beundransvärda ihärdighet högt aktade Edvard Nonnen. Den yngsta skolan inrättades förlidet år. Den tjugofemåriga erfarenhet, som sålunda vunnits, har dock vida mindre blifvit påaktad och tillgodogjord än. man skäligen. bordt vänta. Om Degebergsskolan, som ännu fortfar att meddela undervisning åt dubbelt större antal lärlingar än vid öfriga här befintliga landtbruksskolor, ha vi intet annat än godt