Aftonbladet – 24 juli 1861, sida 3

i ögonblicket derefter sj gifver nemligen: a) att aktieegarne genom beslut på bolagsstämman (genom sin G:te S i reglementsförslaget) tillvällat:sig hvad de förut icke haft, nemligen icke allenast egande rätt såväl till brunnens fasta som lösa egendom, utan också nyttjanderätten deraf, ty samma personer som bekomma eganderätten och som vilja sjelfva handhafva sin egendom (såsom aktieegarne nu vilja) hafva ovilkorligen också nyttjanderätten. Detta aktieegarnes beslut att äfven tillvälla sig nyttjanderätten är ju i alla fall obestridligt, enär de uti nya reglementsförslagets 1:sta 8 säga att de, under en annan benämning, träda i stället4 för S:t Ragnhilds helsobrunns bolag, hvars reglemente tillerkänner brunnssällskapet (icke aktieegarne) brunnens nyttjande rätt för all framtid. Eller vet hr grefven icke hvad med nyttjande rätt förstås? Detta vore oväntadt, då hr grefven sjelt såsom fideikommissarie innehar just sådan rätt, och icke egande rätt. Eller kan det vara möjligt att hr grefven uppfattat min mening så, att ingen annan än de så kallade aktieegarne skulle tillåtas dricka af källans vatten? Endast en sådan tydning kan göra hr grefvens påståenden begripliga. Efter denna utredning lärer dock hr grefven finna hvad grund jag haft för mitt yttrande om nyttjanderätten. Nu ett ord om källan. b) Källan, som hr grefven något m Odia påstår icke vara och. sedan urminnes tider aldrig varit allmän egendom, medgifver han dock ligga ae jord som tillhörer Söderköpings stad, hvilen således ännu är i besittning af eganderätten dertill. Hr grefven medgifver också att nyttjanderätten till brunnen blifvit förmedelst ett gammalt fördrag upplåten till brunnssällskapet Toch detta för all framtid. Denna brunnssällskapets RT grundar sig också såväl på i ligt upprättadt kontrakt med Söderköpings stad, som ock på K. M:ts nådiga beslut, och gäller verkligen, såsom grefven medgifver, för all framtid. Söderköping har af staten bekommit sin jord med derpå liggande helsokälla. Denna bar således, oaktadt hr grefvens försäkran, verkligen från urminnes tider varit allmän egendom, och är det än i dag, ty den tillhörer äfven nu icke någon enskild person och kan icke heller af någon sådan hvarken ärfvas, förvärfvas eller Å bortskänkas. Å Det är i sanning förvånande att, sedan hr grefven, i sin mot mig riktade skrift, sjelf medgifvit allt hvad nu här ofvan är anfördt, han likväl i samma skrift kan yttra att han ej kan förstå hvar fru Lagberg har någon grund för sitt påstående om källan och nyttjanderätten, äfvensom att han kan våga påståendetatt inBA ATT SRA mn NG er ref rn Br NER Tlagsstämmobeslut. En sådan förvirrmg och motsägelse är så mycket mer oväntad, som grefven sjelf, enligt hvad nyss nämdes, icke blott underskrifvit det vid -bolagsstämman antagna reglementsförslaget, utan också varit vid stämgande i dess helhet, och således äfven dess 1:sta och 6:te SS, hvilka så fullständigt vederlägga honom. I Detta ryktbart vordna reglementsförslag grundar sig helt och hållet på tvenne öppet uttalade anspråk och förutsättningar, nemligen att aktieegarne äro enda och rätta egare af helsoanstaltens såväl fasta som lösa egendom och att nyttjanderätten dertill är just af dem öfverlåten till runnssällskapet; men att detta öfverlåtande var blott tillfälligt och icke för all framtid. Oaktadt reglementsförslaget, såsom nyss sades, ensamt hvilar på dessa grunder, så ser läsaren nu, att till och med en af dess författare (grefve Strömfelt) sjelf medgifver. att brunnen icke eges af aktieegarne och: att nyttjanderätten dertill icke heller är öfverlåten af dem, utan att denna öfverlåtelse skett dels till följd af K. M:s beslut, dels förmedelst lagligt och för all framtid gällande kontrakt, upprättadt med Söderköpings stad, som till följd deraf uppbär årliga tomtören. Att hr grefven under sådana förhållanden och efter sådana medgifvanden kan fortfarande yrka på reglementets antagande, är mer än oförlarligt. g TIL. Mitt nyssnämnda af grefve Strömfelt bestridda yttrande, att 97,500 rdr af byggnadskostnaderna blifvit tillsläppta af brunnsgäster och endast 10,500 af aktieegarne, upptages af hr grefven äfven på ett annat ställe i samma hans skrift, och då såsom en särskild punkt. Hr grefven vill nemligen försöka vederlägga mig äfven i detta fall, påstående att det icke är 97,500, utan blott 43,525 rdrsom brunnsgästerna hafva: tillsläppt dels kontant, dels genom skuldmn hvilka af brunnsgäster skola betalas. Men denna summa uppgår verkligenicke blott till -43,525, utan såsom jag sagt till 97,500 rdr. Det var i December 1860 som min i Aftonbladet införda skrift var daterad. Det sista bokslutet visade då: att brunnens fastighetsvärde uppgår till rdr —95,829, och dess lösegendomsvärde till. ... 12,169. Brunnens helå bokförda värde visar sig således vara...... .. rdr -107,998, eller i rundt tal.... 108.000. RJ Grefve Strömfelt bestrider icke att aktie. egarne häraf tillsläppt blott..... rdr — 10,500. Återstoden är tillsläppt af brunnsgäster OCh ,UtgÖR:. svs soren FerseretskeWennr ren rdr —97,500. Att brunnens bokförda värde verkligen är 108;000 rår, fördeladt såsom här ofvan är uppgifvet, är jag i tillfälle att styrka med vidimeradt utdrag ur brunnens kapitalbok, godkänd af brunnsrätten. Detta utdrag finnes hos mig till tjenst för herr grefven: eller för hvem helst det vara må som så önskar. Tv. Såsom svar på mitt yttrande att det vid 1859 års bolagsstämma var föga skilnad emellan majoritet och minoritet (då lasarettsaktierna icke medräknas) medgifver grefve Strömfelt att det har funnits bolagsstämmor då skilnaden ej varit synnerligen stor, men påstår att sedan det nya reglementet blifvit föredraget har skilnaden varit mycket stor. Dessa tvenne sista ord har grefven till och med understrukit. Det nya reglementet har icke blifvit föredraget mer än en enda gång, nemligen den 29 September 1860. Då representerades blott 51 aktier (oberäknadt lasarettets) och af dessa tillhörde 17 minoriteten och 31 majoriteten. Jag hemställer om detta kan kallas en mycket stor pluralitet, synnerliast som aktiernas hela antal lärer vara omring 350, och 295 sedän lasarettets frånräknats. Alldeles likgiltigt är det i alla fall huru stor luraliteten var, ty bolagsstämman var olaglig. hvilket major Ekenstam redan vid stämman tydligen ådagalade, såsom protokollet utvisar. rallstindigare skall härom talas i nästföljande punkt. V. Uti min af grefve Strömfelt klandrade artikel har jag sagt, att aktieegarne icke ega rättighet att genom bolagsstämmor besluta om brunnens angelägenheter och således allraminst att uppgöra ett nytt brunnsreglemente, emedan brunnens af K. M. stadfästade och nu gällande reglemente icke allenast icke tillåter sådana stämmor, utan öfverlåter åt andra myndigheter (brunnsrätt och direktion) att uteslutande leda och afgöra alla ärenden som röra: brunnen. Af (Adan anledning påstod jag att alla heslnt vid gen annan än jag känner till nyss angifna bo-å man närvarande, förfäktande förslagets anta-Å: NE rTN NE LENER A E Å NAAAEE SEIEEESEES NR Sw 3 MH