Aftonbladet – 24 juli 1861, sida 2

vara som chevaliern under tiden meddelar miss Lavinia med sakta röst och för hvars bekräftande han vädjar till grefven? Grefven lemnar den heliga konklaven, der han just nu hade kommit in och med hvilken han var på väg att-göra sina åhörare bekanta — åt sitt öde, dämpar sin djupa bas till en hviskning och tillägger, sedan han gifvit den äskade upplysningen, några artiga ord, som måtte innebära, att saken bör hållas så hemlig som möjligt, ty hvyarföre skulle hon annars säga högt nog för att Paolo kunde höra henne, att hemligheten säkerligen skulle vara i godt förvar hos signor Paolo. CUtan tvifvel, infaller grefven, hvarpå den ljufvaste röst i verlden underrättar Paolo satto voce att — hvad tycker Di väl, en Lorenzo di Credi, två Lionello Spadas och tre Canaletti kunna få köpas för en obetydlighet! Paolo känner sig tacksam för detta försök, på långt när icke det första af has vackra elev, att draga in honomi samtalet; han har redan märkt och beundrat hennes hjeltemodiga bemödande att rädda sin tant och draga öfver sig hela syndafloden af kapten Paddocks historier, hvilken, sedan han tvenne gånger blifvit gäckad i sitt EL att hela sällskapet skulle vilja lyssna till hans anekdot om S:t Jean dUlloa, i sin förtviflan hade valt mrs Jones tiil åhörarinna af alla detaljerna. Men till trots för hela PaoJos önskan att vara angenäm, var det honom dock icke möjligt att tänka ett och säga ett annat, och enär han tror eller rättare sagdt, vet af erfarenhet att dyika tafveluppköp blott äro snaror, utlagda mm främlingar, så säger han detta utan tvean. (Forts.)