Samma år blef han revisionssekreterare. Från denna plats kallades hr Ginther år 1848 till ledamot af statsrådet och chef för justitiedepartementet, hvarvid han äfven dekorerades med Nordstjernan. Han qvarstannade i konseljen ej längre än till 1851, då han begärde sitt entledigande och mottog en plats i högsta domstolen, hvarvid han äfven erhöll kommendörsbandet af Nordstjernan. Före 1856 års slut blef han ånyo inkallad i konseljen såsom dess främste ledamot, då han jemväl dekorerades med nord: stjernans storkors. För andra gången lemnade han denna plats 1858 och återgick till högsta domstolen. Konungen utnämnde honom samma år till riddare af serafimerorden. Excellensen Gänther var sedan 1845 gift med mamsell Hilda Grewesminhl och efterlemnar enka samt fyrå barn. — En häftig polemik har uppflammat inom den preussiska pressen med anledning af mordförsöket mot konung Wilhelm I. Öaki Itadt icke ringaste anledning kunnat upp-j täckas till stöd för ett antagande att stu: rj denten Becker eger någon medbrottsling eller stått i förbindelse med något politiskt parti, något hemligt eller offentligt sällskap, I der hans fanatism kunnat upphetsås, här I feodalpartiets organ, den s. NN Kreuzzei:Å tung?, uti en försåtlig artikel framkåstat en .J anklagelse, icke blott att de tyska enhetsÅ sträfvandena (representerade Yförnämligaet genom ?nationalföreningen?) kunna anses såsom det moraliska upphofvet till Beckers dT brottsliga afsigt, utan till och med att det Jiecke är osannolikt att man kan lyckas uppspåra en verklig sammansvärjning, som i ett visst partis intresse icke blott anstiftat mordanfallet, utan äfven på förhand väl beräknat följderna såväl af dess fullbordande som dess misslyckande. I De demokratiska tidningarne, såsom ?National-Zeitung? och Volkszeitung?, uppträda med stor skärpa mot dessa Kreuzzeitungs bemödanden, som de visa endast innefatta ett försök att tillgodogöra den sorgi händelsen för det nyligen från väldet aflägsnade feodalpartiets reaktionära planer. Det gifves emellertid allt för många exempel på att attentater blifvit signalen fill en inträdande reaktion, för att icke den preussiska demokratien skulle ha anledning till allvarsamma farhågor att något sådaut skulle kunna inträffa äfven nu, och att den lilla smula frisk luft, hvaråt man haft att fägna sig i Preussen under den nya regimen, skulle gå förlorad. De demokratiska tidningarne medgifva naturligtvis icke att några sådana farhågor förefinnas, men att de verkligen existera bevisas af den ifver, med hvilken män söker ådagalägga, att attentatet står så helt och hållet utom allt samband med tidsstämningen, med tidsriktningen, med de förhandenvarande personliga förhållandena och med den hos folket rådande känsla, att det endast kan betraktas såsom frukten af individuelt vanvett, och att derföre, liksom det står utan samband med tiden och historien, det äfven i sina följder skall blifva för dem fremmande. Afven den icke-preussiska delen af tyska pressen är naturligtvis uppfyld af kommen: tarier öfver attentatet. För det icke-preussiska Tyskland är hufvudfrågan, huruvida, med anledning af hvad som händt, någon förändring skall inträda i konungens al Preussen ställning till de tyska enhetssträfvandena. Åtskilliga af de betraktelser härom, som vi haft tillfälle att se, synas Oss icke fullt logiska. En tidning förklarar t. ex. å ena sidan, att det resonnemang, som Becker uppgifver ha motiverat hans handling, måste anses högst barnsligt; ty man hade föga anledning vänta att kronprinsen af Preussen skulle i afseende på etheteturelsen följt en annan politik än hans fader. Vid öfvervägande sedermera af hvad som kan blifva följden af attentatet, uttrycker tidningen emellertid den förmodan, att den på sin höjd kan blifva, Xatt de preussiska ministrarne komma att inse, ätt det kan vara lämpligt och tidsenligt, att genom: ett mera decideradt uppträdande å Preussens sida betaga fanatismen dess vapen. Det vill;synas, som innefattade denna förJörg kr i sjelfva verket ett medgifvande, att Beckers resonnemang dock icke skulle ha varit så alldeles barnsligt. Tyvärr är det dock att befara, att följden af attentåtet, om det eljest åstadkommer någon förändring i konungens af Preussen inre eller yttre politik, snarare blir en reaktionsperiod än ett mera bestämdt uppträdande i frihetens och enhetens intresse. Den närmaste och omedelbara följden af händelsen synes. vara att konungens af Preussen popularitet betydligt ökas till följd af det deltagande, för hvilket han blifvit föremål och den täflan som eger rum mel: lan alla orter och alla myndigheter, att gifva uttryck åt detta deltagande och åt sin afsky öfver brottet. De främmande hofvens artighetsbetygelser torde äfvenledes med afseende på den yttre er föranleda ett närmande på ett och annat håll. Inde: pendance belge? uttrycker t. ex. den förmodan, att den särskilta lyckönskningsbeskickningen från kejsar Napoleon (hvilken för ändamålet sändt generalen Edgar Ney till Tyskland) torde föranleda ett besök af konungen af Preussen i Chalons och möjligen ett återbesök af Napoleon vid de preussiska manövrerna i Rhentrakten, hvilka man eljest befarat skulle kunna föranleda åtskilligt, missförstånd. UTRIKES. DANMARE. : Enligt tyska förbundets organ, Frankf. Post-Zeiturno. är. den sednaste danska noten j or sn o end sön fann AT tro Gt RT RI NA SEA HÖ a SN