Aftonbladet – 18 juli 1861, sida 3

UDSen muru mycket nan nade aw upppara: Dessutom kunde icke bidragen kallas frivilliga?, då pastor på den utskickade listan sjelf uppskriivit alla svenskars namn, af uvilka han fordrade understöd. Som prosten lärer ansett det vara en ?moralisk? skyldighet hos hvarje brunnsgäst att betala hovom, hände det sig att en förmögen man helt satiriskt -anslog en gulden till pastor, men 10 guiden till en af baron Gyllenkrook stiftad fond för behöfvande sjuka svenskar i Karlsbad. Kunskapen om att prosten var i besittning af ett godt pastorati Östersötland torde också ha utgjort bevekelsegrunden dertill att några svenskar på understödslistan tecknat horisontala streck. Vi .vifla dock visst icke att herr prosten genom en mängd brunnsgästers frikostighet fått summan full och blifvit belåten; vi vilja blott på mångas begäran offentligen visa, utt anspråken på betalning af brunnsgästerna varit oberättigad. Men vi afbryta dessa ,behagliga utflykter från sjelfva resan. Den helige Nepomak; Böhmens skyddspatron, appställd 1 hvarje bondby, tyckes med heig fasa-se ned på den förbi-ilande postvagaen, inneslutande en kritiserande Afton-bladist. ; Skaror af vallfärdande taga vägen till nåson helig ort i bergstrakten. Trasiga unsar förfölja oss, tiggande om en kreutzer. Slutligen ankomma vi till Kommotaus, der middagen väntade. Stärkta af 6 rätter mat ch en scidel ungerskt vin begåfvo vi oss fier en half timmas rast åstad till Teplitz, lit vi kommo precist half 7 på aftonen, eftr 12 och en half timmars färd från Sarlsbad. Karlsbad och Teplits — se der venne orter, som lämpa sig för jemföselser. Räilogångsoch Polissaker. i Lå os Tryckfrihetsåtalet mot ansvarige utgifvaren af tidningen Gamla Fäderneslandet, mureriarbetaren Dalhammar, förevar åter i dag. Sean Dalhammar ingifvit sitt slutliga. svaromål, skreds nu till utseende afjöärymän. Vice häradshörding Möller. som uppträdt såsom ombudför hr Henschen, förenade sig i valet af jurymän med lmänna åklagaren stadsfickal Kock, som å tjenstens vägnar äfven åtalat Dalhammar. ÅA kärande idan utsågos: kaptenen vid generalstaben M. amilton, kanslisten Tempelman (utesluten af varanden), lärfskramhandlaren Forsberg samt plätslagaren Schubert. sa svarande sidan utsågos: pråkläraren G. A. Kuneckel, magister Munck af Rosenschöld, banktobokhållaren Aimgren samt prestmannen C. A. Danielsson (utesluten af käranden). Domstolen utsågr revisionssekreteraren A. W. Netzel: (utesluten at svaranden), förste sekreterarer, i utr. dep. E..T. Lindstrand; kommerserådet C. af Ström, kammarförvandten hosgeneraltullstyrelsen M. Hollertz (utesluten af käranden) samt grosshandlaren. J. V. Abom: Juryns sammanträde utsattes till lördagen den 27 dennes; men skulle. parterna infinna sig när sta måndag för kompletteringsval, i händelse nåon af de utsedda järymännen komme att afiga sig förtroendet. En mormon: Murerigesällen O. W. LDL. Svanberg, boendei huset n:r 8 Rörstrandsgatan, har uttagit stämning till härvarande rådhusrätt å sin hustru, dels lerföre att hon den 6 Juli, utan hans tillstånd; HAyttat från hemmet. samt . medtagit .makarne gemensamt tillhörigt bohag äfvensom en tel af mannens gångkläder, dels ock derföreatt son öfvergått till, mormonismen. Då målet i lag påropades, inställde sig: Svanberg: genom mbud och yrkade. ansvar å hustrun både för sodrägt samt öfvergång till annan trosbekännelse. Angående bodrägten uppgaf.hustrun, att hon; örst efter att.hafva flera gåvger af mannen blifvit tillsagd att. gå sin väg. med. sina ungar, hade aflägsnat sig från: henimet. Af bobaget nade hon dock ej. bortfört annat än hvad hon sjelf för egna penningar köpt till boetsamt sina sgna och sina två barns kläder, Hon hade tvärt;mqvarlemnat saker; som voro hennetillhöriga, men som hon ansåg nödvändiga för mannen, åsom säng, och säpgkläder. Hustrun uppgalt, att mannens hårdhet samt begifyenhet på pieng senskap förmått henne-att skiljas vid hemmet. Hvad liennes öfvergång till: mormonismen anzinge,. bekände hon helt uppriktigt att detta vore nändelsen. -Dertill haderhon. funnit sig föranedd, emedan hon trodde att det var Kristi lära ch emedan hon deraf. funnit sig mera tilledsställd än af lutheranismen, för hvars presterskap hon ej. syntes hysa förtroende. Tillfrågad huru vid döpelsen tillgått, uppgaf hon, att denna förrättats vid sjön nära Bellevue vark af en plåtslagare vid namp Olsson, i närraro af en hattsömmerska vid namn Thilda, som förut undergått dopet. Vid den högtidliga ak:en, som egt ruw tredjedag pingst ett år sedan; ade hennes man, som lemnat henne bifall här1, äfven varit närvarande. Mannen häde också rut varit mormon, såsom hon uppgaf. Tillfrågad om maånhen: ännu fortfarande ber inde sig till denna lära, förklarade hon sig ej o detta; ty i sådan händelse skule han helt sisst ha lagt bort att supa, hvilket ej tåles bland mormoner. Som hon enligt den nya dissenterlagen. ej hos n själasjrjare armält att hon utträdt ur statssan, uppnmahades hon at sig hos henom ina, för att antingen blifva utidervisad om sin arelse; eller, så framt hon antagit denna nya 0 af örvert öra lagens n Ise och dervid framhärdade, fullkrift. ; : För protoko Isjustering af hvad i dag företom uppsköts målet till nästå torsdag: -— På rådhusrättens femte afdelning hade man iter i dag den bedröfliga synen att se en gosse. då föngdrägt. Gossen var tilltalad för en indre stöld samt bekände öppet sin-förbrytelse. Stadsfiskal Kock mildrade sitt ansvarsyrkandu, och domstolen, som i. detta fall tog den menskliga åsigten, att hellre fria än fälla, till rättesnöre för sin dom, fälde gossen endast till snateri. Stadsfiskal Kock lofvade att skaffa honom någon passande anställning. — Ett stört antal husegare uti och i närheten uf Klockgjutareäfvensom Kolmätaregränden, belägtfa . mellan Myntgatan och Stadssmedjegaan, hafva till öfver cembetet ingått med in skrift; deruti t de husegare i mnda gränder. i Es re de nämnda avinsperso2 (le vis g i fönstren, bete sig på ett ndigheten särande sätt. socken under baron Ugglas egendom s i-Uplands län hari fö ; Upland 2)