Aftonbladet – 18 juli 1861, sida 3

varden m. m., Dade uUd OCh Kristendomen till en helt annan, och porde väl sålede ifven de af de strängt ortodoxe lutherske setraktas såsom mycket hädiske och föga sristne. ä t I i i i i k E En tör till Karlsbad och Teplitz. Andra brefovet. i lemnade Karlsbad just som solen höjde ifver Erzgebirge (genom skriffel har i förra brefvet influtit Böhmervald på några ställen i stället för Erzgebirge, hvilket jag utber mig få rätta). Hela beau monde var redan på benen i morgontoiletter från lyxbutikerna i Paris, Wien eller Dresden. En lång queue af vattendrinkare ringlade ormik fram till Marktbrunnen, innan kl. 6 på morgonen. Jag igenkände bland dem nägra al Soperakällarens glada kunder, imed fete isterbakor och kolossala magar, vandrande vid sidan af gourmander, söm med finanerer och gäslefverpastej öfvergödtsig hos ery i Palais royal. De korpulenia frosrne. äro i allmänhet i Karlsbad föremål iör skämt. Det går, redan vid en gourmands debut vid någon af brunnarne, en hviskning om huru mycket han väger. Postvagnen kör raskt genom gatorna utåt Teplitzer-vägen. Vänliga blickar och af skedshelsningar följa oss öfverallt. Ett pe buketter af törnrosor slungas af Mädehent på Gyllene Svanent in i vagnen ned för min reskamrats, en ung hygglig mans, fötter. En passant torde jag böra anmärka, att det hör till bruket att resa med stora blombuketter i händerna från Karlsbad. Mellan Karlsbad och Teplitz är vägen omkring 13 tyska mil lång. Man förvånas öfver att jernväg icke redan finnes: mellar så starkt trafikerade orter. Terrängen erbjuder just inga svårigheter, men bristen på penningar, som inom Österrike icke är liten, lägger hinder för en jernvägsanläggning. Silfveroch guldmynt äro mycket ällsynta inom: landet. Papperslappar på antingen 1 gulden eller på 10 kreutzer förekomma allmännast — äfven i Österrike ä nu, till lättnad vid myntberäkning, decimalsyslemet infördt. Färden med postvagn, isynnerhet om man har plats i första kuptn, är rätt angenäm. Landet är vackert och :bördigt, ehuru just icke mycket göres för åkerbruket. Man plöjer med kor. Ja, vi sågo bönder, son hade en oxe och en häst för plogen. Fö onu större omvexling hade en landtman satt för plogen icke allenast hästen, utan fven oxen och kon. För vägarnes hållande i godt skick har dock styrelsen gjor! mycket. De äro så hårda och jemna, ati man kan sofva godt i vagnen, utan att väckas af stötar. Kusken, som Här ännu benämnes med det familjära namnet Schwager, kör raskt, blott han blir bjuden på en cigarr. Pipan är nemligen böhmarens ständiga sällskap. De österrikiska cigarrerna kunna visserligen icke jemföras med de svenska, men de äro dock rökbara. Det händer också ganska ofta att svenskar utsätta sig för vådan att insmuggla cigarrer vid färden, till tarlsbad. Som böterna äro höga, chikanen större, förundrar det mig huru personer med anseende och kassa vilja bloitställa sig för ett dylikt obehag. Liksom österrikiska mohopoliet fabricerar medelmåtliga cigarrer, rabricerar det äfven dåliga spelkort. Frestelsen att medföra ett par spel kort är derföre för svenskar, som äro vana att spela ett parti, ganska stor. Upptäckes smugglet vid tullvisitationen, bestraffas det: — tror jag — med minst 500 gulden i böter, ifall man slipper för så godt pris Ett on dit berättade om huru en högt uppsatt svenska råkade i klämma för en lek patiepcekort. Hon undslapp, först efter många vedervärdigheter och flera. hundra -guldens böter samt genom ministeriel bemedling, den obehagliga affären. Hon blef, med ett ord. prötvad i patience. Beså, nu äro vi vid ett slott, der Wal enstein bodde, underrättade Schwagern. Låt mig sofva, svarade min reskamrat. som krupit in i ett hörn af kupen. Han försökte att insomna, men förgäfves. Slutligen utbrast han i ett lätt, . hjertlict skratt... Jag frågade honom om orsaken. JoX, sade han, jag skrattar mig förderfvad när jag tänker på den roligs Smålands;resten, som drack brunn i, Karlsbad.. Som In vet äro smultron förbjudna för Ckurgäster. Presten köpte sig dock ett qvarter ch åt upp dem med god smak. Nå, det gick väl illa? inföll jag. Äh, det blef en historia för hela Karlsbad. cHuruså? Sprudeln bar, som man vet, egenskap utt förstena föremål. Man finter ju butiker med deraf förstenäde frukter, blömmör im. m. Nå väl, nägra spefoglar hade inbillat presten, att hvarje smultron; söm han uppätit. skulle inom honom förstenas af eprudelvattwet. Tänk huru ängslig han bleft Han sår andanom helw sitt inre utgöra ett lager ar örstenade smultron: Hån svettgädes och mräfvade i all sin korpulens till doktorn, som lugnade honom, smålog. och affärdade nom med en faderlig förmaning att icke mitera engelsmän. — Apropos engelsmän, å såg du väl den der långa, magra lorden, om allraförst om morgnarne drick ett glas id Markibrunhen, åt derpå ett mål smultrov. ck sedan till Sprudelbrunnen, tömde dör bägare kokhett vatten, förtärde derpåett skålpunt bigaråer oCi försvann sedub: Han egognade ingen läkare och brydde sig icke mr att hela verlden ansåg honom för ett tärhushjon.4 SÅR ja, visst såg jag det originalet. Han örsvann från Karlsbad då hen fick höra alas om att en juvelerare från Prag blifvit Vv rånad och mördad under en promenutiskonn vid Franzenbad. Denna händelse före t at hah c H Albions son så intress er RR 4 NN