Aftonbladet – 17 juli 1861, sida 2

Gif migett bevis.på att du. ej är dett. fortfor Mortimer... Följ med migtillParis. Till Paris? utropade Paolo och rodnade. Visa mig ett godt skäl derför, så skalljag resa. Har du något vigtigt ärende der, hvars utförande ej tål uppskof?4 och Paolo såg forskande i sin väns ögon. Du vet att jag icke har det. Föreställ dig att det är ett af mina infall. — Nåväl — kan du ej rätta dig derefter och göra hvad jag önskar? 4 : Cd Det skulle jag genast, såvida det ej strede emot lifvets vanligaste fordringar på belef venhet och mot den aktning jag är skyldig mig sjelf. j Hvad menar du härmed? frågade Mortimer. Jag menar att-jag har förbundit migatt undervisa-denna unga dam i konsten att måla och att jag skulle uppföra mig som en ohyf: sad bonde; om jag utan: verkligt skäl droge mig ifrån uppfyllandet af denna förbindelse — jag menar att jag har åtagit mig ett ar. bete, hvarom mr Jones sjelf enträget bedt mig, nemligen att måla hans brorsdotters porträtt. 1 Hvilken herrlig dårskap! utropad timer. Men lemnörhela kön åt mig: JAG skall med lätt sinne taga allt obehag å mig. 8 P Men du kan icke taga på di öjlighet, hvartill jag skulle göra ÄRE mina. egna ögon. Det ligger någonting föraktligt uti att på detta sätt springa bort som ett barn eller en narr; — och från hvad skulle jag fly, det ville jag just veta? Han frågar från hvad !4 utbrast Mortimer med en tröstlös : blick åt höjden. Från hvad?: Jo, från säkert förderk. Det ligger ingenting löjligt deri att en man söker rä d