Aftonbladet – 16 juli 1861, sida 2

UTRIKES. DANMARK. Hamb. Corresp. har berättat och Berl: Pidende samt CDagbladet återgifvit utan mmärkning ryktet, att danska regeringen skulle i en -notförsäkrat. de -fremmande nakterna. att den-icke har för afsigt att nkorporera: Slesvig; hvad än ett partiinom andet måtte vilja. Feedrelandetäri tillfälle örklara att detta rykte saknar all grund. FRANKRIKE: d Det -blir rhed hvarje dag lifligarei Vichy, rots kejsarens önskan att få i: lugn sköta sin helsa och arbeta på sin lefvernesbeskrifning. öfver Cesar. Dagligen strömmar befolkningen till, för att bese.det hus-kejsaren bebor, och följa honom i spåren, hvart han går. Den 8 dennes hade mer än 10,000 menniskor, bestående af bönder med hustrur och barn från Forezoch Auvergnebergstrakterna, infunnit sig och slogo upp ett verkligt läger i parken, för att få .se och helsa på kejsaren. De fingo äfven:sin önskan uppfylld, då kejsaren gick till kyrkan och sedermera när han gjorde sin vanliga promenad. TYSKLAND. st Preussen. Sändebudet i London, grefve Bernstorff, har varit. kalladt till konungen för att anmodas öfvertaga utrikesportfö jen. Den afgående ministern baron von Sehleinitz har rekommenderat honom såsom den enda passande, eftersom konungen vill ha en riktigt konservativ minister. ÖSTERRIKE. Anledningen till ombytet af kommendant på Komorn säges vara att man der upptäckt en komplott; afseende att ett der förlagdt straffkompani skulle bemäktiga sig fästningen. med dess stora förråder af krigsmateriel. Det. påstås att man hos kompaniet funnit engelska dolkar, revolvers och filar. f SCHWEIZ. d Från Bern telegraferas den 10 dennes att Stämpfli blifvit vald till förbundspresident, Furrer till viee-president och Aepli från S:t Gallen till förbundsrättspresident. ITALIEN. : COpinione? varnar för åtskilliga tryckia cirkulärer, isynnerhet för ett dylikt; dateradt Antverpen den 2 Juli, hvaruti det nya italienska lånet utbjudes till subskription under fasta. vilkor... Dessa cirkulärer, yttrar bladet, förtjena ej. det-ringasteförtroende, emedan finansministern hittills icke öppnat underhandlingar .med någon och ej uttalat sina åsigter.i detta ämne. : Uti en korrespondens från Turin afden 7 dennes berättas, att uti. en samma dag hållen konselj det beslut blifvit fattadt att konung: Victor Emanuel skulle företaga en resa till Neapel. Såsom omedelbar anledning till .denna resa uppgifves, att konungen förbehållit sig att;egenhändigt underteckna kontrakten med de båda jernbansbolag, som nyligen: genom parlamentets omröstning fått sina privilegier stadfästade. Men tillika-hoppas man, att konungens närvaro i de södra -provinserna skulle underlätta lugnets och ordningens: återställande, utan att de yttersta medlen skulle behöfva användas. Tidningen .Italie? för den 7 dennes berättar, ati general . Cialdini afrest till Neapel. med: orer att göra slut på banditväsendetiprovinserna, hvilket icke mera ens kan benämnas inbördeskrig, -utan har karakteren af det skändligaste stråtröfveri. : Ett engelskt bolag har erhållit privilegier på fyra år att besörja. postångbåtsförbindel.sen mellan Italiens: kuster :och öarne. Uti Florenz här nyligen utkommit en af. prelaten Liverani. författad skrift, hvars titel är: Påfvedömet; kejsardömet och konungariket Italien. Den angriper med skärpö påfhga regeringen och bevisar med ovederläggliga skäl, att påfvens rerldsliga makt omöjligt kan längre upprätthållas. Påfven har nekat att afskeda skriftens författare från hans andliga värdighet innan domstol afkunnat utslag i saken. Den lilla: skriften hade hastigt vunnit stor spridning och lästes med största begärlighet. Författaren är ej någon fiende till. påfvedömet eller kyrkan, utan. en; af de lärdaste och oklanderligaste prelater. Han är enaf den heliga stolens sju protonotarier, Basiliea Liborianas kanonikus, Postulatore di. Santi och författare till historiska verk öfver kyrkan. Han var Pius. IX:s gunstling då denne ännu var kardinal Mastai. Pays? berättar följande om de påfliga zuavernas framfart mot fölket i Rom: Då en folkhop samlats på den helige Carls torg för att betrakta en transparent, föreställande 4Italiens tacksamhet mot kejsar Napoleon och Victor Emanuel?, hade zuaverna på ett ytterst kittsligt och våldsamt sätt huggit im på folket, derföre att åskådarne:hvisslat under det polisen bortslet det oljade papper, hvarpå transparentens figurer voro målade. Många af folket blefvo. dervid illa sårade och en gensdarm; som vågat sig för långt fram, erhöll 3 knifstygn. De franska trupperna återställde ordningen och de påfliga soldaterna uppnådde lyckligt sin kasern. åfliga generalen Zappi utfärdade derefter genast en order, hvaruti de påfliga soldaterna förbjödos alt gå ut: på aftnarnå. Franska patruller hade derefter tågat genom gatorna för att hindra lugnets vidare störande. 4 Bourbonska . banditehefen Chiavone Hade utfärdat en proklamation, hvaruti han efterhärmade Garibaldi, förkunnande atthan den