Aftonbladet – 15 juli 1861, sida 3

i sådant tryter, af menniskokött. ORKEN TITAN RA Bet allmänna landtbruksmötet i Horsens 1861. (Forts. fr. lördagsbladet.) Mötet fortsattes den 3 Juli, från klockan 3 på morgonen. Den utvalde presidenten, I orefve Holstein till Holsteinborg, ledde nu förhendlingarne i rådhussalen. Enligt sedvanligt bruk skulle i dag besämmas platsen för nästa allmänna Tandtbruksmöte; man brukar i Danmark, såsom h 08 OSS, att hålla allmänt landtbruksmöte hvartannat år. — Det vore önskligt, att de svenska landtbrukarne ville mera än hittills besöka de allt mer och mer i utsträckning tilltagande allmänna landtbr uksmötena i Danmark, isynaerhet som det blifvit så ordnadt —jag vet om det skeit med beräkmng — att all: inna landtbruksmöten hållas det ena året 1 Sverge och det andra i Danmark, hvarizenom tillfälle blifvit beredt de båda närIggande ländernas invånare, som förstå hvarandrassspråk, att deltaga i hvarandras landtöruksmöten, ulan att dervid försumma sina ena. Sverge och Danmark, som hatva lika kef likhet med hvarandra i klimatiska och geognostliska förhållanden, som den ena provinsen. i Sverge har till den andra, böra forjas åt i deras jordbruk sutveckling, och de3 jordbrukare böra rädgöra och upplysa arandra om de medel som blifvit at dem ta och godkända för ernående af den eloktigaste kultur. sta danska allmänna landtbruksmöte fver år 1563. Man beslöt nu, att detta skall hållas i Ode och det uppdrogs åt prdföranden i borgarrepresentationen derstädes, stalsrådet sdorph och hofjägmästaren Sehested till Broholm, att, med behörigen utvald (komitt, vidtaga lörberedelcrna till mötet. Af frågor, som denna dag behandlades, ill jag härnedan nämna nägra, som säkeriren intressera åtsk killiga af mina landsmän. Kan upprättandet af ett särskildt landtbruksoch handelsminister ium anses önskligt? H 4 Denna. fråg skådades på många sior, of Hidlliga talare, hvaraf flera ordade ör och andra emot upprättandet af ett såant ministerium. På de förras sida stod ustitierådet Jesperson,. som, bland annat, trade: När ett ministerium för landtbruk all upprättas. så är det klart, att dit skola ven höra landtbrukets binäringar, såsom kogsväsendet, fiskerierna, stuterierna, träd:årdsodlingen m. m., af samma grund som ivt skall till handelsministeriet hänföras allt -om angår borgerlig näring och industri samt äg jernbane-, kanaloch hamnväsenden. Dessa saker höra nu till inrikesministeriet. För upprättandet af ett särskilt ministerium ör dessa saker, som alla hatva det gemenmt, att de angå utvecklingen af Tandets auterie! a krafter, har man hufvudsakligen venne anledningar. För det första äro unler det nuvarande inrikesministeriet hän agda en så stor mängd saker, af så serdees olika beskaffenhet, att det torde vara anskligt för en inrikesminister att gifva dem dl den uppmärksamhet och den verksamhe, som de förtjena. Dernäst har man icke kunnat tänka sig möjligheten att för alla tessa ärenden finna en minister som egde ieri verklig sakkunskap och praktisk erfanhet; man hear h en velat eller kunnat begära, att en inrikesminister, som har så nånga andra ärenden att sköta, skall hafva lana egenskaper. Som det nu är, har an fordrat större krafter, än man haft het att hos en man begära. I det man finna en man med s nhet, t. ex. en af de förnämn eller industriidkarne, som vdlig landtbruksrörelse. som den erfarne, praktiske n vid deltagandet i de na, kunde han lätt bana sig d väg till. ministe:ans besvarande här beror vå, Om dest kan anses li evatt ett sådant n sterium invättades. är icke tal om. ai ibrukaren skulle sköta r jord bättre erföre att vi erhölle ett Ia oruksministe Tunis ty det kan aldrig blifva regering ak st gripa mn i sådana förhållanden, utan var en fri man rättighet att. behandla sin .gande jord hura han behagar. Men regeingen kan vara verksam på annat sält, såom den är I ant taler. Fastän man i har Lt det sedaure ärbundra Dan w reformer i den lag, ot, och fastän å:skilliga its befrä ande bufvit mun icke inbill att sa re alt vi äro vid det önskade ; utan man finner, tvertom, dagliatt åkerbruket, sedan det trädt i förindelse med vetenskap pen, har ännu många ch stora fördelar att vinna. Och denna utveckling fordrar en fortsatt laggitvande t H sill om den kraft, ren lade it dimänna ärend n lycklig och I jortlöljen. Fr !ock naturligty åkerbrukets intr a Loa