Aftonbladet – 10 juli 1861, sida 3

Om folkskolelärarnes lönevilkor. (Ur tidskriften Föreningen) Från olika delar af riket ingå bref till oss, med förfrågningar och klagan öfver det sätt. hvarpå frågan om skollärarnes löneförbättring behandlas af en del närmaste vederbörande. På många ställen har ordf. svarat lärarer som begär sockenstämma: det äricke lönt ty ytterligare bidrag, som kongl. förordnin en gör till vilkor, vel jag förut att försam: lingen icke åtager sig.? Om det också nä stan allmänt skulle vara så, att sockenstämma icke vill lemna något ytterligare bidrag?, så är pastor likväl skyldig att hör: sockenstämma och uppgifva. för biskoper hvad församlingen redan gifver. Vi kunnt icke se saken annorlunda. Icke böra lärarnc lida om sockenstämma visar sig sakna al billighetskänsla. Det är exempel på att er del församlingar nu gifva intet till sitt skolväsen, och exempelvis skola vi ådagalägg: att små församlingar skatta betydligt til skolväsendet, då större församlingar met en examinerad lärare derpå ha ärlig be hållning. 1842 års minimilön är inalle: högst 275 rdr. En församling med 500 personers folkmängd får från kronofogden i skyddsafgil cirka 75 rdr och måste sjelf således släpp: till 200:rår för att lönen skulle blifva 275 rdr En sådan församling vill ej gerne gifva ytter ligare bidrag?, för att öka lönen till 400 rdr in församling deremot, som har 3500 invå nare, får i skyddsafgift 375 rdr men gifver sh re ändå enligt stadgan? blott 275 rår vel har alltså 100 rars behällning!! En såda församling säger nej, då läraren begär åt gärd för att 1å nu bestämda minimilön 40 rdr; ty en sådan församling vill oj ha upp dagadt, att den årligen användt 100. rdr a staten erhållna skolmedel till för skolan främ mande ändamäl.: Den arme skolläraren har skall lida derför. Huru obilligt! Också skyl ler man på regeringen och säger: ållt vor bra om kongl. kungörelsen icke innehöll or den ytterligare bidrag?. Huru ovärdigt! Skall regeringsmakten klandras, när den följer rikets ständers beslut? 5e vi närmar: på den kongl. kungörelsen, så står der derest icke särskilda förhållanden föranled: till ondantag.? På K. M:ts pröfning bero således, Om icke, änskönt ytterligare bidrag? af kommunen på goda skäl vägras; den be. höfvande skolläraren, af öfriga till K. M:t: disposition ställda folkskolemedel, kan komma att, åtminstone till nästa riksdagsregle ring, hugnas med löneförbättring, der löner är under 400 rdr, och ho vet om icke K. M:t kan ålägga större församlingar, som egv blott en lärare, att i alla fall gifva honon 400 rår. Det står den. ut med. Vi anse oss dock hufvudsakligen böra fästa uppmärksamhet derpå, att då RER anslag uppkommande besparingar, hvilke med visshet kunna antagas blifva ganska betydliga, blifvit ställda till K. M:ts dispo sition, och K. M:t i sin proposition yrkat lika rättighet för samtliga examineradeskollärare, intet tvifvel kan vara förhanden, att ju äfven de ambulatoriska folkskolelärarne blifva delaktiga af anslaget i likhet med lärare vid de fasta skolorna, änskönt k. kungörelsen den 29 Dec. 1860, hvilken naturfigtvis måste helt och hållet grunda sig på ständernas framställning i ämnet, ej kunde utsträcka i första hand rättigheten att erhålla löneförbättring till andra, än dem rikets ständer sjelfva sådan rätt tillerkänt. Med anledning af allt detta, bedja vi vördsammast att få fästa herrar pastorers upp