Aftonbladet – 10 juli 1861, sida 3

dlyckor. so Stockholm den 2 Mars.1860. C. Stål. I. Söderling. (Forts. följor.) Den siamesiska beskickningen i Paris. Om den audiens som kejsar Napoleon nyligen gaf i Fontainebleau åt ambassaden från de båda siamesiska kejsarne meddelar Monitören följande berättelse: 7De siamesiska gesandterna ha blifvit emottagna af deras majestäster i Fontainebleaus palats. Mer än två århundraden hafva förilutit, sedan en liknande ceremoni egde rum i Frankrike, förutsatt likväl, att den ambas sad till Ludvig XIV, hvilken vi här åsyfta. var en verklig ambassad och ej, såsom många påstå, en komedi, anordnad för att roa den store konungen. Också var nyfikenheten i hög grad väckt öfverallt på det siamesiska gesandtskapets väg. Henrik II:s stora sal hade iordningställts! för deras emottagande och inredts med mycken smak. Öfver en estrad af tre trappstegs höjd var spänd en tronhimmel af sammet. Två rika fåtöljer för D. M. och en mindre stol för kejserliga prinsen voro ställda derunder. Vid middagstiden anlände till palatset tvenne ambassaden åtföljande embetsmän, :som hade i uppdrag att vårda de begge sia-. mesiska samregenternas skänker till kejsaren. Skänkerna upptogos nu ur sina förvarings-: um. Klockan 3 anlände kejsaren från en revy med garnisonen i Fontainebleau och inträdde i salen, hållande kejserliga prinsen vid hand och följd af statsoch utrikesmimistrarne, marskalkarne Vaillant och Magnan och sina hofembetsmän. Ettögonblick derefter visade sig kejsarinnan i stor hofrob med släp, beledsagad af sin hofstat. Hertiginnan af Bassano bar hennes maj:ts släp. H. m:ts skönhet och behag fängslade alla blickar, och de i salen varande fransmännen fäste knappt någon uppmärksamhet vid den underbara glansen af hennes kejserliga skrud: ity vid detta tillfälle hade kejsarinnan velat isa kronans diamanter och smycken för asiaterna. (!) Sedan D. M. satt sig på sin tron, framträdde storceremonimästaren och begärde tillåtelse att få införa ambassadörerna, hvilkas namn haxu utan tvifvel hade någon svårighet att uttala... De heta nemligen Phraya Sribibaddhr Ratne Rajkosadhipasi, ChauMun Wai Wornatbh och Phra Narang Wijit. Ett ögonblick derefter inträdde ambassadörerna, föregångna af ceremonimästarne och beledsagade af hr Mortigny och abbå La Renaudie, missionär, som tjenar dem till tolk. Först kommo de tre ambassadörerna, en och en, efter deras rang; derefter andre ambassadörens son, en gosse på 10 till 12 år; slutligen legationens sekreterare och attacher, två och två. Den pittoreska verkan af deras asiatiska drägter, som hvarken saknade värdighet eller behag, minskades något af deras europeiska Tfotbeklädnad. Alia ambassadens medlemmar voro rikt klädda i rockar och byxor af guldbrokad, och alla buro sabel, fäst vid sidan medelst eti bälte, hvars plåt var prydd med en silfverelefant. Så snart de öfverstigit tröskeln, kaståde sig ambassadörerna och deras svit på knä och krupo framåt på knän och armbågar till balustraden, bakom hvilken kejserliga hofvet befann sig. Detta sätt att fortskaffa sig var besvärligt, isynnerhet för första ambassadören, som, utstyrd med en kägelformig bredskyggig hatt, hvilken satt mycket osäkert på hans hufvud, höll: mellan händerna en stor guldskål med ställ, i hvilken voro nedlagda tyå dosor, hvardera innehållande eti bref från samkonungarne i Siam, När de anländt till den punkt, der de skulle stanna, placerade förste ambassadören, som synbarligen var upprörd, sin dyr-. bara börda framför sig, och kastade sig tre gånger framstupa till golfvet med händerna xnäppta öfver hufvudet. Alld ambassadens. medlemmar gjorde samtidigt samma helsning. Nedhukande åt sidan, stödd på hö gra armbågen, uppläste ambassadören derefter med låg röst en föl umang på siamesiska språket, hvaraf tolken omedelbart gaf följande öfversältning: Om det behagar erskejserliga M:t, bedja vi E. M, om tillåtelse att underrätta honom, att vi, medlemmår af siamesiska ambassaden, Phraya Sribibaddbr Ratne Rajkosadhi pasi förste ambassadör, Chau-Mun Wa Wornath andre ambassadör och Phra Narang Wijit tredje ambassadör, erhållit befallning af våra nådiga och förträffliga majestäter, Sam ditah Piia Paoramandr Maha Monoknt