Aftonbladet – 10 juli 1861, sida 2

TEKNISK TIDNING. Ridhusot vid Drottningholm. Som bekant är nedrasade för ett eller annat år sedan det för Lifregementets dragonkår vid Drottningholm uppförda ridhus. Då denna händelse ådrog sig mycken uppmärksamhet bland allmänheten och af byggnadskunnige personer bedömdes på olika sätt, ha vi förskaffat oss del af den förklaring, som af krigskollegium blifvit infordrad från kapten BB. ÖCronstrand, som uppbyggt nämnde ridhus och hvilken i dessa dagar af honom blifvit till. bemälde kollegium afsifven. Nämnde utlåtande, som utan tvifvel är egnadt att intressera wmän at facket och genom det pikanta och populära framällningssättet äfven af andra kan läsas med nöje, är af följande lydelse: Till Kongl. Maj:ts och rikets krigskollegium! Redan för längre tid. tillbaka aflemnades till mig nu återgående remisshandlingar rörande den sistlidet år vid Drottningholm inslörtade, åt kongl. lifregementeis dragonkår upplåtna ridhusbyggnad, hvilka handlingar hade, enligt vidhättadt missiv, blifvit från chefen för landtförsvarsdepartementet öfverlemnade till justiliekanslersembetet. Den, som tillställde mig: dessa handlingar, medförde et redan färdigskrifvet qvitto, hvarpå han begärde min underskrift. Denna erhöll han, sedan jag, som hade personer hos mig i ett angeläget ärende, hastigt hade genomögnat det något omständliga qvittenset, och tyckt mig finna att det icke hade annat hufvudsakligt innehåll än det, att jag hade emottagit de lemnade handlingarne. Hvad jag närmare behöfde veta om meningen med dessa handlingars aflemnande till mig, väntade jag mig finna i ett missiv, som jag förmodade ligga bland handlingarna, något protokollsutdråg eller dylikt, som skulle underrätta mig om ett officielt beslut, att samma handlingar borde mig meddelas, och i hvad ändamål sådant skedde. Men när jag vid bättre läglighet framtog till genomseende hvad jag emottagit, fann jag deribland icke ett ord som nämde mig, och intet som gaf tillkänna hvem afsändaren hade varit, derom jag af nyss anförda skälansett mig icke behöfva fråga budet. Under sådana omständigheter lade jag blott till förvar det emottagna, till framtida efterfrågan, och denna inträffade helt nyligen, då en vaktmästare från öfverståthållareembetets kansli kom att fråga om jag hade förklaringen färdig?. fr förnam nu att öfverståthållareembetet hade skickat mig handlingarne med den qvittensskrift jag bade undertecknat. Vaktmästaren underrättade mig, att kongl. krigskollegium hade öfversändt handlingarne till öfverståthållareembetet, samt att det var till k. krigskollegium jag borde afgifva min förklaring, och att k. krigskollegium nu hade hos öfverståthållareembetet påmint om denna förklarings insändande. Handlingarne sjelfva hade emellertid icke med ett enda ord förrådt att de från justitiekanslersembetet hade återkommit till k. krigskollegium. Jag har trott mig böra omnämna detta APTT TINAS ORE EET SN AT TNA RNN On—