Aftonbladet – 9 juli 1861, sida 2

11 1LCH LU Ha IVISOKA dill pesvarja Svarlsieterna. Hvarje från erfarenheten hemtadt faktum; om kan bidraga till upplysning i afseende vå valet af sättet för den nu förestående anxoningen, synes.derföre i flera hänseenlen förtjena att tagas i betraktande, och det gentliga ändamålet med denna uppsats är utt få framlägga ett sådant. Redan under öfverläguningarne vid rikslagen gjordes flera försök, fastän utan påöljd, att. påkalla vederbörandes uppmärkamhet bland annat på en jernbana emellan Antwerpen och Gent i Belgien; af omkring ; fot och 6 tums, eller något öfver en fransk neters Spåren och som, enligt skriftliga och tryckta officiella uppgifter, visat sig särleles. fördelaktig: både för, den jemförelsevis villiga anläggningskostnaden och sin fullcomliga ändamålsenlighet i afseende på traikens besörjande. Insändaren häraf har, af ntresse att göra sig närmare bekant med sa sen, under loppet af förra månaden tagit sännedom af denna jernväg .och kan derom jemna töljande upplysningar. Den tillhör ett privat bolag och har nu existerat sedan omkring 15 år tillbaka, samt under tiden dragit till sig all den direkta både Ppersonoch godstrafiken mellan ofvannämnda båda städer i täflan med statens jernväg, som går öfver Malines. Afven sjelfva trafikkostnaden är der mycket billigare än på statens jernbanor. Passagerarevagnarna af första klassen äro inrättade endast för tre personer i bredden, men beqvämare än dylika för fyra personer på de bredare banorna, och genom en väl uttänkt anordning är -afståndet mellan. alla såväl personsom godsvagnarnas botten och skenorna vida mindre än på de vanliga jernbanorna, så att säkerheten emot omkullkörning är fullt ut lika stor. Skenorna hålla från 15 till 17 pr fot, och hafva; enligt hvad det sades insändaren, ännu icke behöft omläggas, samt sågo likväl ingalunda förnötta ut. Persontågen gå med en hastighet af mellan 3 och 4 svenska. mil i timman, uppehållen inberäknade. : Godstågen deremot icke hälften så hastigt. Det kan ej vara behöfligt att här ingå i mera ;detaljerade uppgifter; hufvudsumman är att denna .jernvägv visar: för aktieegarne ett ojemförligt fördelaktigare resultat än de bredspåriga banorna, och uppfyller lika väl som dessa: alla fordringar i afseende på trafiken. il fal En sådan bana om 3 fot och 6:tums spårvidd, med den rörelsemateriel som uppfyllde behofvet för Borås-banan, skulle troligen ej kosta öfver hälften af hvad. statens.stambanor kosta pr mil, och skulle: således, utom behållningen af en mindre trafikkostnad, oifva en besparing af härmare 1,600,000 rdr för, de 4 milen mellan Borås och Herrljunga, eller omkring. 80;000 rdr 1 årlig räntebesparring; helst om man tageri beräkning att den gällande räntan, nu, är och länge kommer att blifva 6 procent. Insändaren vill dock. genom det ofvanstående egentligen blott hafva gifvit anvisning derpå, att ett, bepröfvadt rön för bedömandet af den förevaronde frågan finnes att tillgå; och känner dessutom att flera sakkunniga män genom: egen erfarenhet medelst besök, vid den ivurandejernvägen kommit till samma åsigt. Mäånne det ieke då skalle löna mödan för dem; !eomraf tro: på auktoriteter ämu blindt hålla fast vid föreställningen om nödvändigheten af en bredspårig bana, alt i och för afgörandet af en så vigtig sak kosta på. sig em resa till Belgien för att.se: med egaa ögon att det går an, och går förträffligt, och gått sedan 15 år med 3, fots spårvidd och motsvarande billig kostnad? Emellertid lärer ännu en invändning fin nas, hvarvid från vissa håll lägges vigt, nemligen att den dyrare änläggningsplanen bör väljas till undvikande af varornas om4 lastning från bibanan till statens jernbana vid. Herrljunga för det gods, som skall föras vidare. Författaren till artikeln i A.B. för den 31 Maj har i afseende härå redan. visat, att om ock beloppet af det gods, som kommer att föras på bibanan, auvtages uppgå till 200,000-skeppårligen, så -blefve omlastningskostnaden från en vagn still ensannan jen ren obetydlighetemot. besparingen af en mindre anläggningsoch trafikkostnad. Dessutom. bör det tagas i betraktande, att. icke på långt när allt som: föres på bibanan kommer att föras på stambanan, utan. mycket skickas Kortare väg. För det gods åter, som föres hela vägen, t. ex. från Borås till Göteborg eller .ock. uppåt Jaudet, blir en tillökning i och för omlastningen af ett öre pr skeppund i hela transportkostnaden icke ens att tala om. Skulle betalningen för frakten ställas. i proportion efter sjelfva banans kostnad; så komme naturligtvis sjelfva taxan att blitva, långt mera tillökad på en bredspå-igare bana än hvad som motsvarar omlastningskostnaden från en smalare. Slutligen har äfven, såsom ett skäl att välja samma spårvidd å denna. bibana som å statens banor, omtalats att en plan skall. vara å bane att söka förmå. regeringen att låta staten öfvertaga trafiken älven på bibanan, d. V. 8. att besörja: den med statens rörelsemateriel, emot cederande till; bolaget af en viss andel i bruttoinkomsten. Detta skulle emellertid med temlig visshet medföra en gifven och betydlig uppoffring för staten. För jemförelse skull kan nämnas, att Köping-Hultbolaget, som förbundit sig att besörja trafiken på Norabanan, erhåller tvåtredjedelar.af bruttoinkomsten på denna bana, men. likväl haren betydlig förlust derå hvarje år, oaktadt de stora qvantiteter gods som föras på banan. Men dessutom, om ej insändaren irrar sig alltför mycket, måste ett sådant vådligt experiment att inmänga statens! och elt enskildt bolags hushållning med hvarandra i afseende å en fortgående rörelse, vara så stridande mot all sund princip, att. ej säga rent af mot Jag. alt det