Aftonbladet – 6 juli 1861, sida 3

rörande enskildheter. Dock är ej boken i detta afseende fri från sakfel, förbiseenden och oegentligheter, hvilsa ej blifvit rättade i den sednare upplagan, men icke heller alltid så lätt kunna upptäckas af den i ämnet oinvigde, för hvilken de derföre kunna blifva missledande. Exempelvis hänvisa vi endast till sidorna 7, 45, S7, 386, 644, 655. Såsom synes äro dessa telaktigheter icke af den lindriga natur, som t. ex. omkastningen af orden störst! och minst, den förreX och den sednareX, eller som de ständigt återkommande grammatikaliska felen Cacceleration, Sattraktion, fgravitation i st. f. accelerationen, attraktionen, gravitationen 0. s. v. Så hafva vi uppfattat detta arbete, som otvifvelaktigt redan gjort och ännu skall komma att göra mycket gagn, äfven utom de läroanstalter, hvilkas behof den uppgifver sig egentliven afse. Vi önska den derföre all framgång, och det skulle vara oss kärt, om vid utarbetandet af en kommande ny upplaga våra här framställda anmärkningar kunde vara till någon nytta. — I de engelska författarinnornas led finner man nu älven friherrinnan Lionel Rotschild. Hon har utgifvit en serie af 28 föredrag, hvilka hon hållit i den judiska friskolan i Bell-Lane, hvarest hon är lärarinna. De utmärka sig genom en enkel och hjertlig framställning af lifvets moraliska innehåll, och många af dem kunna till följd af sin lättfattlighet och förståndighet i förening med en ideel lyftning begagnasiöfversättning af dem, som utgifva skrifter för ungdomen. Under det att några af dessa föredrag förklara bibliska satser eller religiösa institutioner, vända sig andra kring sådana föremål som musikens inflytande, skönhetens betydelse, barndom och ålderdom samt fiit. I sistnämnda föredrag afhandlas äfven rikedomen, och vi återgifva här följande rader såsom ett prof på huru den rika damen framställer detta ämne för de fattiga skolflickorna: Vi böra icke, mina kära barn, underskatta de fördelar och den makt, som åtfölja rikedomen. Visserligen har Gud inrättat det så, att rikedomen icke sätter oss i stånd att köpa något som försäkrar om sann lycka: hvarken föräldrar eller slägt, som döden beröfvat oss. hvarken kärlek, vänskap, ungdom, helsa eller ens sömn, med ett ord ingen af. de gåfvor och välsignelser, som skänka lifvet glädje. : Men ehuru det således är omöjligt att icke erkänna att lifvet eger skatter, långt dyrbarare än någon som kan hemtas från Kaliforniens grufvor, så. kan dock rikedomen i ädla händer bli ett medel att sprida välsignelse bland tusentals menskliga varelser. Efter detta medgifvande undersöker hon hvem som är den egentligen rike. Bildhuggaie, som ur den kalla stenen frambringa ädla stoder och rikta verlden med sköna verk, ha i sitt eget inre en liflig och glad själsrikedom; arkitekter, som uppföra sköna byggningar, känna med stoltbet, att de göra städer och stater rika; musikidkare skänka verlden en outsäglig glädje, men lefva först sjelfva i inre hänryckning köpmän, som hä framgång, erfara tillfredsställelse öfver den verksamhet, som förökar den menskliga familjens hjelpkällor; tagkarlar kämpa förlag och sanning samt triumfera, när dessa med deras hjelp segra o. s. v. Men det finns icke en enda menniska, som är utestängd från rikedomen. Hvar och en behöfver blott använda de skatter naturen gifvit honom eller henne. Det finns ingen, som ej kan gifva, och ju mera vi ifva af det, som finns i vårt hjerta, desto rikare li vi på deltagande för andras väl eller ve. hvilket är den sanna menskliga lyckan. Det finns icke heller någon, som icke med flit i rätt tid kan bidraga till att oklara föreställningar bli tydliga tankar, att osäkra intryck öfvergå till mening och öfvertygelse, så att tillvaron får be stämdhet och det blir något att lefva för. och att sträfva efter det goda och sköna är lifvets rikedom. — Sådana ord — hvilka måhända i vår förkortade öfversättning framstå något mindre populärt än i originalet — kunna väl lätteligen yttras af en bildad person; men de få en särskild betydelse och värde, när de uttalas af friherrinnan Rothschild såsom lärarinna i en flickskola. — Den för några år sedan i Wien aflidne friherre von Redens statistiska samlingar erkännas af alla sakkunnige såsom ensamma i sitt slag: de omfatta de mest olika grenar af det offentliga lifvet, såsom allmän och speciel statistik, historia, feografi, topografi, statsvetenskaper, industri och handel, jernbanoro. s. v., samt utgöras af nära 6000 särskilda verk, nära 900 portföljer med statistiska notiser och mer än 250 artor. Arfvingarne vilja sälja samlingarna, men ha ännu ej lyckats erhålla ett någorlunda antagligt anbud, och beklagligt vore det, om denna af den aflidne under en mer än 30-årig verksamhet, med mycken möda och stora uppoffringar samlade skatt skulle förskingras. — Professor H. A. Daniel i Halle har på G. Reimers förlag i Berlin utgifvit Karl Ritters föreläsningar under titeln: Gesthichte der Erdkunde und der Entdeckungen. Vorlesungen an der Universitet zu Berlin, gehalten von Karl Ritter. Dessa föreläsningar voro bland de mest besökta och omtyckta vid högskolan i Berlin; de omfatta dock endast den gamla och medeltiden, samt utmärka sig så väl för rikedom på material som för sin angenäma och snillrika framställning. — AÄ