Aftonbladet – 2 juli 1861, sida 2

och med straff hotad. SS er Stockholms läns landtbruksmöte : vid Hakunge egde rum förliden lördag och under särdeles gynsamma förhållanden. Tidigt på förmiddagen afgingo från hufvudstaden ångsluparne Akers Kanal och Svanen, begge medförande ett stort antal passagerare. Fartygen anlände, efter att under vägen ytterligare hafva upptagit än flera resånde, vid pass kl. 11 f. m: till det samla grefliga Cronhjelmska herregodset Hakunge, beläget i en nåturskön trakt af Åkers socken invid Garnsviken; Från den jolida båtbryggan, -derinvid tvenne små vackra byggnader i schweitzer-stil blifvit uppförda, leder en bred all6 af höga träd upp till gården, som under de sistförflutna tvenne åren med högst betydliga kostnader af nuvarande egaren — boktryckaren Wallden — blifvit ombygd och försköpad. På den rymliga gårdsplanen framför stora byggningen var ett vackert och gigantiskt tält upprest, tillhörigt H. M, konungen och på dess befallning från kungliga förrådskammaren utlemnadt. Kl. 12 begaf sig landshöfdingen grefve Liljencrantz, hushållningssällskapets ledamöter och den stora folkmassan till den för diskussionen bestämda lokalen — öfra våningen af den stora logebyggnaden, särdeles smakfullt dekorerad med blommor, löf och flaggor. På fyra med granris klädda pelare, som äro anbragta för att uppbära taket, voroblåa sköldar uppsatta, hvarå i gyldne bokstäfver lästes namnen: Hermelin. Åhlströmer, Rutger Macleany och Stjernsvärd. Bakom och öfver ordförandens: stol: syntes en utmärkt vacker dekoration — Stockholms läns vapen, hvilande på jordbrukets-emblemer och rikt omgifvet af flaggor och grönt. Sedan ordföranden grefve Täljenerantz öppnat mötet med en välkomsthelsning, upplästes först de sex frågor, som med särskildt afseende på ortens förhållanden blifvit framställda och hvilka besvarades af major von Bahr på Margretelund, i det han redogjorde för landtbrukets ståndpunkt inom orten och antydde de fall, hvari det vittnade om framåtskridande, dervid dock talaren; besynnerligt nog, om af glömska eller grannlagenhet, alldeles förbigick att omförmäla de kostsamma förberedelser till: ett: vackert vexelbruk och en. välordnad landthushållning, som : egaren af Hakunge redan. vidtagit. afseende på frågan: huruvida införskrifning af utländska utsädesspamfål, särdeles råg, är. behöflig och ändamålsenlig, yttrade sig major v. Bahr emot begagnandet af finsk riad utsädesråg, enär densamma ofta befinnes illa skött, icke omsorgsfullt vald; lönmältad o. s. v., hvadan talaren förordade att begagna det af inhemsktråg-utsäde, förvaradt i stackar från det ena året till det andra. Brukspatron C, Tamm åter förklarade sig vara vän af den finska riade rågen; hvilken han äfven förlidet år begagnat med den påföljd, att han var den ende i sin ort som nu bade en vacker råggröda. För öfrigt var det svårt att påträffa personer, som ega skicklighet uti att uppsätta sädesstackar; åtminstone hade talaren ej några sådana på sin egendom. Åtskilliga andra talare yttrade sig äfven i saken, några erinrande om att i professor Arrhenii landtbrukstidskrift förekommer så fullständig beskrifning huru sädesstackar skola byggas, så att ingen svårighet att åstadkomma dem bör uppstå, om blott föreskrifterna iakttagas. I afseende på den åttonde frågan, huruvida det är mera lönande att vid de egendomar; som äro mera aflägsna från hufvudstaden, uppföda goda kor till afsalu än att producera mjölk, uppstod en temligen liflig diskussion. Friherre Alfons Hermelin yttrade, att särdeles för mindre jordegare; som vanligen blott ega ett ringare antal kor, äfvensom för dem, hvilka till hufvudstaden allenast kunna införa mindre qvantiteter mjölk, hvilket sällan i verkligheten lönar sig, skulle det vara vida mera inkomstbringande om: de uppfödde och afyttrade goda or, helst sådana alltid äro lifligt efterfrågade och betalas väl. Kongl. sekreteraren Odelberg var af samma åsigt och erihrade, att då vanligen magra och dåliga kor, som nu torgföras till salu i hufvudstaden, villigt betalas med 120 å 130 rdr, vore det otvifvelaktigt, att om väl uppfödda kor kunde afyttras, skulle dessa betalas så högt, att en dylik uppfödning blef en ganska lönande industri, särdeles för de mindre jordegarne. Bristen på goda inhemska kor hade hittills förmått talaren att med dryg kostnad införskrifva sådana, ehuru detta var med betydlig risk förenadt. Grefve Wirsn omförmälte med huru stor begärlighet de djur eftersöktesy söm från statens: stamholländerier afyttrades; — och professor Arrhenius upplyste — i anledning af några talares tvifvel, huruvida det lönade sig att uppföda kor till försäljning — att han vid sitt enskilta landtbruk egnat sig åt djuruppfödning till afsalu, och med den framgång, att han lätt och med stor fördel kunnat afsätta sina djur både till enskilda personer och till stamholländeristyrelsen. Min engelska flegma, säger duX, upprepade cögelemannen skrattande. Hur hån a ånger har jag ej sagt dig att vår engelska egma är en artikel, lik så många andra fabricerad på kontinenten och försedd med engelsk etikett. Jag ville önska, att du emellanåt kunde kasta en blick i vårt nnderhis.