Aftonbladet – 29 juni 1861, sida 3

Det var pojkaktigt, det var illa gjordt!4 bestraffade honom Kullman rigt. Visste ni icke att denna Bach icke blott är en vördnadsvärd mästare, utan äfven den harmlösaste, godmodigaste menniska? Visst visste jag det. Vore han ej så godmodig, så hade an med käppen pryglat mig ned ifrån sin orgel. --Men en oberest mästare är han dock, och allt ville jag visa honom. Ni må gerna ge ålderdomen all sin ärevördighet; jag vill bara att man också skall unna ungdomen litet odygd. Narrar äro också folkX, sade stadsmusikanten, i det han Yredgad vände sig bort. Och ni är minsann icke den första, som kallar mig en narr4, tillade den unge landstrykaren med ett sjelfförnöjdt leende. (Förts.)