Aftonbladet – 20 juni 1861, sida 3

invånare, således till mer än dubbelt mot; vid detta århundrades början. TYSKLAND. : Bäjern. Generallöjtnant von Liders har blifvit entledigad från krigsportföljen, för-i modligen i anleåning af kammarens temiigen häftiga anfall mot honom. Chefen för H genikåren generalmajor v. Spies har öfvertagit portföljen. Wärtemberg. Till bevis. på huru mycket nationalföreningen vunnit 1 terräng, berätar man från Stuttgart att då ett kommunelt val der skulle förrättas opponerade man sig allmänt mot ex föreslagen borgare, derföre att han umgicks med en tidningsredaktör, som smutskastat nationalföreningen. Det bjelpte icke att en vän vitsordade att kandidaten numera hade atbrutit allt umgänge ned publicisten och slutat prenumerera på hans tidning. Konungen har. på grund af kamrarnes prp, upphäft det med påfliga stolen a konkordatet. Regeringen ämnar i stäliet förelägga ständerua ett förslag till ordnande af förhållandet mellan landets katoiker och protestanter. ÖSTERRIKE. I den italienska kyrkan i Wien har firats en messa öfver grelve Cavour, och i flera ungerska städer har lästs reqviem öfver ho nom. Det radikala partiet inom ungerska ständertafeln har åter tagit öfverhanden. Det hade: fogat sig i Deaks förslag, att landtagen ej skulle fatta något formligt beslut rörande Ungerns konstitutionella förhållanlen; utan derom blott uttrycka sin mening ien adress till kejsaren. Men när det kom till granskning af de särskilda punkterna i denna adress, ville det radikala partiet ej ngre finna sig i Deaks moderata försl Skarpast har motsatsen mellan de begge partierna framträdt i fråga om kejsar Ferdinands tronafsägelse. Deak hade häron föreslagit det yttrande, att man ogillade for men för abdikationen och protesterade mot det dervid begångna felet mot ungerska koustitutionen samt önskade rättelse, men att man erkände abdikationen såsom faktisk och oåterkallelig och blott önskåde att urkun derna måtte föreläggas landtdagen till författningsenlig behandling. : Det radikala partiet var ej nöjdt härmed, utan ville hafva i adressen förklaradt, att landtdagen ej kunde yttra sig om Ferdinand V:s tronafsägelse förrän äfven Kroatien, Slavonien och Siebenbärgen vore representerade på ungerska landtdagen samt en ansvarig ungersk ministör bildad. Deak satte sig allvarligt emo: införandet af en sådan strof i adressen, men det hjelpte icke. När det kom till votering aflägsnade han sig med många af sitt parti. Strofen blef derefter antagen med 134 röster mot 120. ITALIEN. Franska kejsarens beslut, att ändtligen erkänna konungariket Italien, skall hafva blifvit fattadt den 14 dennes, uti ministerrådet i Fontainebleau, då den kejserliga regerinoen insåg nödvändigheten, att icke dröja med att besvara Ricasolis tillkännagifvande, at! hans kabinett ämnade fortsätta Cavours politik och den ställning denne intagit tili Frankrike, så vidt den nya regeringen sätter i stånd dertill. Men Ricasoli har tillika ansett nödvändigt, att påskynda nationalbeväpningen med en ifver, som vittnade om att han ville vara förberedd på den händelsen, att det legitimistisktrultramontanr partiet vid franska holvet. skulle göra det för nonom omöjligt, att fortfarande förblitva i zodt förhållande till Erankrike. Englands och Rysslands regeringar synas ämna under stödja Ricasoli i hans bemödanden att följa en sjelfständig politik; Italienska mnationul statens motståndare i Paris hafva anlitat alla krafter:för att stämma kejsar Napoleon ofördelaktigt mot Italien. men deremot förmå honom att understödja polackarne. Mer kejsaren har utan tvifvel insett, att om han bryter med Ryssland, med England och med Italien, skall han endast arbeta på sin dynastis störtande. . Franska regeringens orgar Constitutionnel har lätit förstå, att regeringen genomskådat de mot ltalien fiendtliga polacksvännernas afsigt, då de hvarje morzon predika ett fälttåg för polackarne. Bland mat yttrar nämnde tidning gäckande: Uti utramontaaernas ögon skulle ett europeisk: rig till Polens förmån vara ett vida förjeistfullare verk, än det italienska fälttåget. fy först och främst är det: fråga om ett folk. som ordentligt inbetalar peterspenningen ock om en nation som oupphörligt förorsakt n heliga stolen hjertegqval; och vidare skulle Frankrike endast bryta löst mot kätare eller schismatici, kejsaren af Ryssland oth konungen af Preussen, i stället för at uti Italien ofreda en god katolsk herrskare. kejsaren af Österrike. Men de fromma bladen glömma att det äfven finnes ett Galizien, och att kejsar Franz Josef äfven vid detta illfälle skulle komma med i spelet.? Den 10 dennes antog deputeradekammaren, med 229 röster mot 7, regeringens lagförslag rörande konungariket Ttaliens stats skuld. Denna handling är så vidlyftig, vt den utgör en stor bok... Samma dag väckt deputeraden Schiavoni! ett lagförslag, enligt hvilket Cavours staty skulle uppresas vå Capitolium straxt efter Roms befriande. Jti sessionen den 11 beslöt kammaren, utt uti sessionssalen uppställa en staty i marmor, föreställande Cavour såmt att låta utsifva alla Cavours tal. — Gazzetta di Torino? meddelar följande depesch från lord John Russell till sir James Hudson: Cavours död .har uti öfverhuset framkallat allmän sorg. Åt denne utmärkte stats minne egnades välförtjent beröm. Tolka för hr Minghetti hennes storbritanniska majestäts regerings djupa och uppriktiga deltagande vid un lerrätfelsen om den oersättliga förlust som Haac. tt en nn