Aftonbladet – 19 juni 1861, sida 2

skapen utfodrats med oljkakor eller ändra qväfverika fodermedel; för den sednare åter den mera magra efter de djur som icke . erhållit dylik ri-k; kare fodring. Om man sålunda antager, att man till gödsling för klöfver påför 1200 lisp. rik ladugårdsspillning, innehållände omkring 1-4 ammoniak och lika mängd gödsel, dock af blott hälftenså stor qväfvehalt, till en skörd af hvete, så erhåller förstnämnde gröda en gödsling med omkring 180 3 qväfve, motsvarande 218 ammoniak, den sednare deremot blott omkring 90 qväfve eller 109 ammoniak. Qväfvet utöfvar dock, såsom nyss nämdes, en relativt ringa verkan på klöfvern; och då am moniak ej torde kunna beräknas lägre än till60 öre pr 4, så finner man häraf, att förstnämde fall är ett mindre fördelaktigt sätt att använda letta dyrbara ämne. Använd åter för hvete skullede 90 3 -qväfve, hvilka hos förstnämnde spillning öfverskjuta den sednares halt af detta imne, säkerligen öka denna grödas afkastning med åtskilliga t:r sädoch lisp. hålm på tunnland. På alla lättare jordmåner bör följaktligen der yppersta-gödseln afses för hvete; på de styfvare ter för betor, och den inbördes: ordning, uti wvilken de af oss odlade vexter stå till hvarandra, med hänscende: till beskafrenheten af den södsel de erfordra, är, om man antager att hvete får den bästa, följande: 4 Hvete, betor, kålrötter, rofvor, vicker, bönor, klötver. Åtskilliga skördar torde i ällmänhet aldrig böra odlas mick mindre de erhålla en gödning med. ladugårdsspillning. Dessa äro betor, bönor och vicker. ill öfriga rotfrukter kunna deremot artificiella gödningsämnen med fördel begagnas, förutsatt att de följa nära efter en med ladugårdsspillning gödd skörd. Till följande af våra all männast odlade vexter, kan man, allt efter förhandenvarande omständigheter, begagna gödsling antingen med SR eler med artificiella gödningsämnen, dessa sednare antingen i förening med de förra, eller såsom n ersättning för desamma, nemligen hvete, korn, hafra, betor, kålrötter, rofvor och potäter. Deremot kan sistnämnda slag af gödningsämnen icke med fördel direkt användas för vicker, bönor, klöfver och ärter. Förf. ötvergår derefter till en speciel skildring af de för hvar och en af förstgämnda vexter mest lämpliga artificiella gödningsämnen, de 1vantiteter deraf som böra för hyarje särskilt fall begagnas, deras blandningsförhållanden, sättet för deras införlifvande med jorden, med flera dylika synnerligen intressanta: meddelanden ur sin rika erfarenhet uti hithörafide ämnen, för hvilka tiden i däg dock förbjuder mig att närmare redogöra. Ua såväl SDer Chemische Ackermann —-sid. 101 — som Die landwirthschaftliche Versuehsstationen — sid. 293 —förekomma meddelanden rörande de ofäntliga lager af stensalt, hvilka nyigen blifvit upptäckta vid Stassfurth uti mediersta Tyskland: v Under ett 800 fot djupt lager af jord och berg befinner sig ett tätt saltberg, uti hvilket man relan arbetat sig ned till-ett djup af öfver: 1000 iot, utan att dock nå dess nedre gräns: Detta stensaltlager synes äfven för ländibruket hafva mer än vanlig betydelse, emedan dess öfversta del, till omkring 200fots mäktighet, utgöres af ett visserligen till föda för både menniskor och xreatur odugligt, men -deremot såsom gödningsämne, till följd af dess stora halt afkali, mycket värdefullt orent: salt. -Analyser-af. detsamma nafva visat dess haltaf nämndeför EE så vigtiga mineral, i medeltal uppgå till 124134, och då detta salt på stället afyttras till det låga priset af 25 öre pr centner, erbjuder detsamma säkerligen den i illigaste Källa till fyllande af ikerjordens behof af kali uti lättlöslig form. Såsom välbekant är, ske vid handeln. af artiiciella gödningsämnen mångfalldiga bedrägerier. i samma mon lockande för oredliga säljare, som le äro svåra att upptäcka utan anlitande af vesenskapens biträde. Då likvisst äfven sistnämnde -örsigtighetsmått, på sätt detsamma hittills i allmänhet blifvit tillämpadt, ingalunda erbjuder ull säkerhet — ty analys af ett prof förvissar ju ej om en likartad beskaffenhet Hös ett helt parti — synes. mig en uti fWochenblatt der Annalen ler Landwirthschaft. — sid. 189 — meddelad itgärd af bestyrtelsen för hushåtläimgssällskapet :hom preussiska: provinsen Sachsen i detta hänseende förtjena efterföljd. Genom nämnde bestyrelse har nemligen den äfverenskommhelse blifvit åvägabragt mellan agrikulturkemiska försöksanstalten i Salzmiände och n köpman i Halle; att denne sednare förbundit sig, att icke afyttra mgon guado, innan -densamma blifvit vid försöksanstalten undersöktoch intyg öfver dess beskaffenhet erhållits. Så snart ay sändning af guano inträffar fillkännagifves tetta för försöksanstalten, från hvilken ett omvud omedelbart derpå till analysering uttager prof af hvarje bal. Uti försäljningslokalen bör städse det öfver guanons beskaffenhet afgifnainyg finnas tillgängligt, och uti detta upptagas ut:ryckligen alla de anmärkningar, som mot densamma kunna förefinnas, äfvensom det praktiska värde densamma ur kemisk synpunkt eger. Detta intyg offentliggöres ock genom sällskapets försorg i allmänna tidningarne. Dessutom hafva försöksanstaltens kemister rättighet att när som helst ee Me guanolagret samt -genom uttasande at: prof ur hvilken bal de för godt finna ifvertyga sig om em fortfarande giltighet af förut afgifna intyg. Kostnaderna för analysernå, inspekionerna m. m. ersättas af köpmannen med 9 sre för hvarje centner försåld guano, och för att kunna kontrollera omsättningens belopp böra de häröfver förda böcker vara för försöksanstaltens ombud tillgängliga, o. 8. Vv. 4 Det är dock-ej blott med förfalskning af gödningsämnen, som dylika förelgfåghetsmtt från landtmannens sida påkallas; ty såsom af en artikel uti The Agricultural Gazette, sid. 390, vill synas, förekommer äfven vid försäljning af åtskilliga utsädesfrön en dylik svekfullhet,och detta i ganska vidsträckt skala. Der berättas nemligen, att OR mycket allmänt i England uppblandas dels med gammalt, ej mera grobart sädant, dels ock med frö af åkerkål, vild senap och andra likartade fröslag. Skörden afturnipsirö är nemligen mycket ojemn; ynnerligen riklig ett år och motsatsen ett annät, och detta förhällande inträffar äfven under ett och samma år med frön.af olika varieteter. Priserna omvexla till följd häraf ock Betydligt, ända till 2å 30C procent, och gammal praxis hos åtskilliga fröhandlare är, att förvara frö från de billiga åren till. de dyra, för ätt då begagna detsamma till uppplandsing af sednare skörd. De kunna härvid med godt-samvete försäkra att deras vara är fullkomligt älta, dervid de dock välvisligen undgå att tala om fröets grobarhet. Up står dervid brist vå verkligt turnipsfrö, så få andra till utseendet fika fröslag vid blandning intaga det förstnämndas plats. För att dölj detta sednare fall följa fö de den gamla re eln att död man talar ej och å 5 underkasta detta åkerkålseller vildsenapsfrö en särskild SOBER att betaga detsamma dess groningsförmåga. Detta sålunda beredda frö är välkändt för fröhandlare ex professo, under benämningaf 000-frö, och -vanliga priset å detsamma är cirka 80 öre. pr kappe, under det ätt godt turnipsfrö -betingar från 2 till 5 rdr för samma qvantutn. Uti den artikel ur vilken ; dessa meddelanden Hemtats, -berättas, huräsomj