Aftonbladet – 18 juni 1861, sida 3

Aftonbladets redaktör hade förliden månad det nöjet att från hr landstbingssekreteraren Rud. Warberg i Köpenhamn mottaga ett bref, som gick ut på att meddela åtskilliga upplysningar om danske amtmannen Lebmanns politiska och isynnerhet parlamentariska förtjenster. Det hette visserli-gen i detta bref, att detsamma var framkaljadt af ett yttrande i Aftonbladet, men då. brefskrifvaren tillika förklarade; att han icke läst, detta yttrande, utan endast kände det efter hvad han derom ryktesvis försport, kunde vi icke föreställa oss, att hans afsigt vore att i tidningenuppträda polemiserande emot hvad han, efter egen utsago, tagit så föga kännedom om och efter hörsagor väsentligen missförstått. . Det. är-ieke brukligt i vårt land att publicera bref, utan att derom uttrycklig framställning göres, och vi anågo detta till redaktören ställda bref vara sändt honom ad notitiam, föratt medelst en och annanaf de faktiska uppgifter det in nehöll tjena till gagn vid en möjligen framdeles skeende behandling af samma. ämnen och för att: hos redaktören grundlägga en efter: brefskrifvarensomdöme rättvisare uppskattning af Lehmanns statsmrannaförtjenster: Då vi emellertid af: en. skrifvelse från hr Warberg till N. Dagl: Allehanda, införd i gårdagens blad, finna att: Chans.mening varit att få sitt bref till Aftonbladets redaktör publiceradt, så villfara äfven vi gerna den nu för första gången derom till oss framstälda önskan, endast erinrande derom, att brefskrifvaren utgår från den alldeles oriktiga förutsättningen, att vi skulle yttrat att Lehmann dragit sig tillbaka frän allt deltagande i det offentliga. Brefvet, sådant det kommit oss tillhanda, lyder i öfversättning sålunda: Hr redaktör! i: Då jag begynner med den, förklaring, att jag ej har tillfälle att läsa edert ärade blad, är det såsom en undskyllan för den händelse att mina efterföljande anmärkningar skulle komma något sent; de yttranden i Aftonbladet, hvaraf de framkallats, -hafva nemligen först. blifvit mig be kanta genom andras omtalande, Emellertid antager jag, att en rent historisk upplysning om en punkt i Danmarks nyare politiska utveckling icke: skall blifva er och edra läsare ovälkommen, till och med om den lemnas något senare än önskligt vore. Orsaken till-mitt bref är det af Aftonbladet gjorda. påståendet; att vår bekante statsman Orla Lehmann sedan 1849 dragit sig tillbaka från deltagande i det offentliga ifvet. Detta är en stor villfarelse, som ni kanske vill tilläta undertecknad, hvars ställning såsöm embetsman gör. honom särdeles förtrolig ned dessa förhållanden, att beriktiga. I Danmarks första konstitutionella representativa församling, den så kallade grundlagsstittande riksförsamlingen, hade Lehmann ej säte. Då den sammanträdde hösten 1848, var Lehmann nemligen medlem af regeringen (minister atan. portfölj i marsministeren) och samtlige då varande ministrarne hade beslutit sig att icke annäla sig som kandidater. Då ministeren icke Angt efter riksförsamlingen8 öppnande afträdde. ppträdde han vid ett suppleantval på Bornom, men erhöll ej pluralitet. Sedan grundla;en var.stiltad, företogs valen till riksdagen. Lehmann Blef uppmanad att uppträda såson: sandidat, men hän afslog det. Aftonbladet ha: dltså fullkomligt rätt i att Lehmann omkring nna tidpunkt. drog sig tillbaka från det poli lifvet, men tager felt, då det förmenar at. letta tillbakadragande var definitift ; det ble värtom, af mycket kort varaktighet. 1 Redan ) september 1851 -erbjöd han igen sin tjenst oci wundde i folkethinget, hvarest han hätdade sir lats vid ett äterval. Vid. ett af dessarval ber rod han en-häftig valstrid mot en minister. såom motkandidat. I September 1854 invaldet van i landsthinget. I.denna församling, hvar ul han två gånger återvaldes,. har han sedar v;afbrutet haft säte; om han än på grund af sit velsotillstånd måste vara: borta en stor delaf e: sion. Till det genom helstatsförfattningen ä ien 2 Okt. 1855 ombildade riksrådet (tillkomme! len.26 Juli 1854) valdes han i-December 185: af landsthinget, har sedermera blifvit återvald och är ännu medlem deraf, då ingen upplösning har föregått. Slutligen har hansedan i Oktober 1854 varit medlem af riksrätten (såsom