Aftonbladet – 17 juni 1861, sida 3

dan bestämdt, och jag får flytta in redan i morgon.ft Nej, för ingen del är någonting bestämdt. Jag förutser att herr ryttmästaren skulle konfundera hela huset. Nej, på paroll, je blir i stället alldeles som ett beskedligt husdjur, notabene ettfavoritdjur, som man icke glömmer. Tag blott emot mig, tag emot mig — jag är i grund och botten en god menniska, om än litet satanstyg flyter ofvanpå. Vänd mig icke Tesen 1 den här nöden, utan säg mig ett behagligt ord... jag är verkligen nöjd med ett enda. Det låg något hjertegodt, dragande och derjemte vemodigt i den besynnerlige främlingens ord och väsende. Min mor kände sig besegrad af en verklig fruntimmerskänsla och svarade beslutsamt: Det skall ske, såvida... O, tack, tusen tack!4 Men jag fick ju icke tala ut... Det skall ske, såvida min man gilver. sitt oundgängliga bifall. ; Se så der, då har jog visst nytta af löftet — herr Smith har redan hatt den obilligheten att afslå min anhållan. Och det nämner icke herr ryttmästaren — det var mycket illa. Margreta, min skatt, ljöd den äkta mansens röst irån andra rummets. dörr, Cär middagen snart färdig — jag har blott en halftimma på mig. Min ämablaste, min nådigaste fru, visa nu för guds skull hvad en qvinnas åsigter förmå! hviskade ryttmästaren ifrigt, Derpå hette det högt, då min far visade sig på tröskeln till förmaket. CMjuka tjenare, herr Smith! Jag har tagit mig -den dristigheten