Aftonbladet – 17 juni 1861, sida 3

jande, hvilken alla söka vinna, och den segrande kandidaten, så framt ej tjensten. i kostat denne mera. än den: var värd — en. händelse, som ej så sällan inträffar i det ; mutande, penningeälskonde Österrike. j Den österrikiska tjenstemannen är blott en Tefvände kopieringsmaskin, ty att tala loch handla hör ej tillsaken i Österrike, allt I skrifves. Himlen må veta hvad de alla ha att skrifva, och huru många tusen-rispapper gå. åt; men hvar och en skrifver från kl. 9 på morgonen till sent på aftonen, och. Iså sitta de år ut och: år-in lutade öfversina skrifbord med svarta. fingrar, mörk uppsyn och den: mörkaste ledsnad, utan hopp hvarken om snar befordran eller en: sen middagsmåltid — så sitta de der och skrifva, till.dess deras hufvud blir idiotiskt. och deras händer: trötta: hufvud, hjerta och lifutmattas och förtorkas i lika grad. Hela ris pro patria skrifvas uppåt sektionen A. och dupletter häraf utfärdas till. sektionen BDessa. dupletter kopieras åt registratorskontoret: kopian kopieras åt ka sleren; ett utdrag af originalkopian skall sändas till sektionenD.; en Kopia af kopian och en duplett deraf skola åter omsorgstullt utskrifvas på propatriapapper och skickas in till den gg hofkammaren, och oupphörligt skrifves t, kopieras, märkes, registreras och numeas; handlingarna kastas derefter bort på iyllor, der de för det mesta bli maskstungna och glömda. Sedan den österrikiske tjenstemannen skrifvit från den 1 Jan. till den 31 Dec, hvad somringen menniska någonsin frågar. efter ait läsa, får han försumma en dag, för att med egen hand fylla i de tryckta blanketer, som kallas Comptabilitets-Tabeller. I dessa äro följande frågor upptecknade: 1) Namn, ålder, födelseort? 2)Af hvad religion? 3) Hvar och hvad han studerat? Hvilka språk han talar? Hvilka talenter han besitter? 4) När haningickiH. M:ts tjenst? hvilka särskilda befattningar han innehaft och hvad befattning han för tillfället innehar, medan han korteligen affattar sin egen lefvernesbeskrifning?. 5) Om han är gitt, ungkarl eller. enkling, far-eller:barnlös? 6) Om hån sjelf eger någon förmögenhet? Denna sista fråga besvaras sanningsenligt endast af dem, som äro alldeles. uttattiga;. iy som regeringen icke-beviljar. någon pension åt. enkor; och barn: efter. embetsmän, som haft: em privat inkomst af. 200 gulden: om året, så följer härafnaturligtvis; att man skall träffa på högst få tjenstemän, som uppgifva, att de uppbära en enda skilling i vänta. På blanketten finnes en bred marvsinal; söm har den oskyldiga. öfverskriften: -Särskilda anmärkningar. Denna marginal fylles. hemligen af tjenstemannens. närmaste förman, som här intör sin egen enskilda .anke om mannen; hvilken i alla sina of: vannämnda svar sökt ställa sig iden bästa. nöjliga dager. Denna tanke uttalas aldrig: öppet, utan döljes tvärtom så omsorgsfullt, t tjenstemannen aldrig erhåller kunskap om huru hans chef: bedömer honom: eller vad: denne inberältar till sina förmän: De särskilda anmärkningarna? är hvad. de nögre statsembetsmännen lägga vigt på: :e äro den mans skugga, hvilken är föremål ör anteckningarna, hon följer honom: ljudöst i hälarne: vid hvarje steg, hvarthelst san går, och visar sig bakom honom mörk och hotande, när han fröjdar sig åt den ycksaliggörande utsigten till en väntad be.ordran. En ofördelaktig anmärkning är stötestenen för hvarje österrikisk byråkrat; an kan ej komma förbi honom, så framt nan ej förstår att hoppa öfver hufvudet på ten, som gjort de särskilda anteckningarna ich således kommer att byta plats och verk-amhet med denne. Trots alla dessa olägenheter och oaktadt ngen lön bestås under de första tjensteåren, iro platserna i ett st grn embetsverk nycket eftersökta och svåra att erhålla. Jen -väg, som leder till dem är alldeles icke å lätt... Hvarken i Ungern eller Böhmen; avarken i Kroatien eller Dalmatien kan nåon erhålla en statens tjenst, utan att ha tuderat latin och filosofi, logik och de sakta vetenskaperna. Något tillfälle inräffar väl aldrig, då tjenstemannen komver att använda dessa sina kunskaper, men agen bestämmer nu en gång, att dessa unskaper skola finnas. En kurs? medtaer åtta år — det är den tid, som är förekrifven af regeringen säsom alldeles nödändig för fullbordandet af en tjenstemans ina uppfostran. Och när efter dessa åtta rs mödosamma studier — efter de otaliga senningeutgifter och presenter, allt det smicer, bugande och skrapande, som föregår a anställning — den unge mannen ändtlien Här vigilerat sig till en plats, hvad är an väl då för regeringen? Ingenting mera, 2 hvad en flitig bodbetjent, som skrifver a vacker stil, är för handelsmannen; borta hörnet.:; Han är i sjeltva verket ej ens så naycket; ty köpmannen får betala den flitiga .odbetjenten för hans, tjenster, hvaremot en faderliga regeringen icke ens drömmer n en elik enfaldighet. Ingen ung. man a z förhoppning om plats såsom uskultant. omhan väntar: sig: någonting sera än äran att tå tjena af -tillgifvenhet ch för framtidens skull! Denna faderliga cgering — denna nationella hökare, som slott. gör i papper — pappersriksdag, pap.erskonstitution, papperspenningar, NA pers.eutralitet. och pappersamnesti— er in mycket bildade :färling vid tjugofem års. ilder något längre, än Laban behöll Jacob, -om vänfadena. hans dotter. Tio. femton.