Aftonbladet – 17 juni 1861, sida 2

Jas den 14 dennes å egendomen Herresta. Den är belägen i Thoresunds socken: söder om Mälaren, mellan inloppet till Gripsholmsfjärden och Stallarholmssundet. Den tillhör ssessor A. Grewesmihl, som benäget mottagit det ganska kostsamma och besvärande förtroendet att låta mötet hållas å gården. Denna var i många afseenden särdeles lämplig för ändamålet. Dess storlek — hela egendomen lärer bestå af omkring 15 mantal — gör att besökande der kunna få se alla de skiftande företeelserna vid. ett större landtbruk ; dess storartade ekonomibyggnader gifva, då man jemför dem med den för en så stor possession mindre ansenliga corpsde-logisbyggnaden, ett godt föredöme er landtbrukare hafva någon fallenhet att göra för mycket afseende på egen lyx och begvämhghet och för litet på folkets och kreaturens välbefinnande; slutligen kunde den smakfulla anordningen af gårdens omgifningar gifva en ledning åt hågen hos främmande att försköna sina hem. Corps-de-logis å Herresta ligger, omgifvet af park och trädgård, med södra facaden åt Herresta-sjön och med den norra åt land. På denna sida äro utom gårdsplanen och flygelbyggnaderna förlagda tre ånga höga och rymliga stenbyggnader, den ena ladugård, den andra stall m. m., den tredje loge. I denna sistnämnda egde mötets förhandlingar rum. Den var rikt klädd från golf till tak med friskt doftande björklöf. På ena sidan om körbanan som gick tvärsigenom logen var uppförd en estrad med platser för ordföranden och bestyrelsen samt för konungen, hvars förgyllda stol var. placerad under en stätlig baldakin. Från tidigt på morgonen hade landtbrukare och allmoge från trakten kommit dit i vagnar, på kärror och i båtar. Omkring kl. 10 ankom från Stockholm ångfartyget Wadstena och från Södertelje ångfartyget af detta namn, begge med ett ganska :betydligt antal passagerare; kl. !, 11 ankom konungen på ångfartyget Kare. Kl. , 11 samlades man i möteslokalen. Konungen mottogs der af landshöfdingen i länet grefve Lagerbjelke, af värden på stället assessor Grewesmähl, af brukspatron Aug. Rönqvist på Rocksta, som haft en väsentlig andel-i anordningarne för mötet, samt. af den öfriga bestyrelsen för mötet. Grefve Lagerbjelke öppnade dettas förhandlingar med en vördnadsoch välkomsthelsning till konungen. Derefter afgjordes några inom hushållningssällskapet förut ventilerade frågor. Det hade derinom väckts förslag att man skulle hos K. M. begära sår dan mskränkning i nu stadgade stängselskyldighet, att ingen skulle behöfva hädanefter uppföra tätare stängsel än som behöfves för att freda mot hornboskap och hästar, samt att öfriga HKushållningssällskaper i riket skulle inbjudas att förena sig i denna anhållan. Då detta förslag nu föredrogs önskade friherre Sprengtporten att med afgörandet mätte få anstå tills förslaget hunne blifva mera kändt och pröfvadt, hvyarutinnan brukspatron Indebetou instämde. Excellensen Gänther och kyrkoherden Hamiström sökte visa förslagets fullkomliga olämplighet, och afgörandet blef uppskjutet till vintersammankomsten. Till understöd åt en agrikulturkemisk försökstation anslog sällskapet 300 rdr årligen under denna statsreglerimgsperiod, och ytterligare till bestridande af kostnaderna för detta möte en summa af högst 600 rdr. Härefter börjades diskussion öfver några allmänna frågor. Bestyrelsen och deltagarne i mötet syntes vara alldeles eniga i den äriptem att vid sådana möten, som dessa, diskussioner äro af mindre vigt än åskådning. De uppställda frågorna voro endast fyra, och svaren på dem blefvo mycket knapphändiga eller inga. Den första frågan var föranledd af frih. Alfons Hermelins vid en föregående sammankomst väckta förslag, att prisutdelning för hornboskap bör ske ef er point och gick ut på att få utredt om en sådan metod bör uteslutande grunda sig på sådana tecken som antyda mjölkafkastning, eller i hvad mån afseende bör fästas på andra hos kreaturen varande egenskaper, såsom utmärkta kroppsformer i allmänhet, lättföddhet eller gödningsförmåga m. m. Denna fråga blef icke besvarad, utan man yttrade sig blott om fördelarne eller olägenheterna al pointberäkning. Brukspatron Bohnstedt trodde det ännu vara för tidigt att använda en sådan, emedan allmogen ej skulle förstå hvarpå den vore grundad och således ej af derefter utdelade priser kunna hemta ledning för sitt omdöme om kreaturs eftersträfvansvärda föttjenster; derföre borde först kunskap i ämnet spridas till allmogen. Frih. Hermelin invände deremot, att just genom det praktiska användandet af pointbestämningen skulle allmogen lära känna dess grunder; och brukspatron von Celsing omtalade att allmogen i Norge mycket lätt lärt detta och att utdelandet af priser efter points der länge varit med fördel användt. Kapten von Post föreslog den modifikationen, att olika pointberäkning skulle användas å kreatur af race, som redan gått igenom sina utvecklingsstadier och å sådana som ännu äro stadda i utveckling, emedan eljest allmogens kreatur i allmänhet skulle vid täflan vara i en alltför ofördelaktig ställmng. På frågan om sättet att hos den svenska jordbrukaren allmänt väcka intresse för att rätt bereda och begagna sin inhemska tillgång på gödningsämnen, erhölls icke något svar.