Aftonbladet – 14 juni 1861, sida 2

de lägenhet, blef den nye allvarsamme apotekaren Horner så stött öfver ryttmästarens oårtighet att hålla handen för den af de olika lukterna generade näsan, att han helt bistert svarade: Här står icke mer än en upplysning till tjenst, och det är den att YC icke utgör någon kommissionsTä! C Det var väl fan så hett! svor ryttmästaren. Man hade sagt mig .. t ... att det kanske fordom varit så — möjligt — men jag nöjer mig med ett yrke. Björn ! mumlade den främmande, i det ban helt och hållet igenslog dörren ... Jag hoppas att jag icke blir sjuk här — den den der karln vore i stånd att förge mig. Högfärdige grin-Olle, mumlade å sin sida apotekaren, tom du blir sjuk, så skall du få betala medikamenterna! Efter många fruktlösa forskningar och vandringar kring torget, hvarunder den sökande uppenbarat, såsom han sjelf ansåg, den möjli aste minsta grad af pretentioner, hade dock alla i honom funnit en så konstig, kinkig och ömtålig natur, att ingen vågade antaga honom till hyresgäst. yttmästarens långa spanska rör beskref storartade cirklar, då han kom ut från det sista huset, ja, han skakade det med sådan kraft, som om han kunnat hafva hela staden under ferlan. En sådan galen stad, muttrade han för sig sjelf, ten stad utan all esprit, en stad utan like i verldens annaler! — Att visa af en resande på det sättet från tröskel till fröskel, liksom man toge honom för Jerusalems vandrande skomakare eller för en estsmittad eller för en trollkarl eller fört .. är kom det spanska röret just i kontakt med en röd långhårig liten hund, som helst oskyldigt sprungit förbi den onde herrn och nu af alla krafter började gnälla och tjuta. Hvad gör hertn med min ärlige gamle Spader :.. Spader, Spader, -lefver: du, min sosse, eller har den turkiske turken gjort if med dig! Och härmed kom en lång är