Aftonbladet – 14 juni 1861, sida 2

Article Image
Den bekante korrespondenten från Krim William Russell befinner sig för närvarande i de södra (upproriska) staterna i NordAmerika, och af hans skildringar i bref till Times finner man, att han öfverallt, såväl på plantagerna som i städerna blir mottagen med stor välvilja och har tillfälle att göra sig bekant med förhållandena. Det är troligt, att de kloka amerikanarne i honom se den organ, genom hvilken deras yttranden skola komma ut i verlden, samt att de derföre äro försigtiga och beräknande i sitt umgänge med honom; men dels är han sjelf en mycket sjelfständig man, dels kan ett helt folk icke lätt förställa sig och dölja sanningen. Hvad som öfverraskat honom är ej hatet till nörden — ty detta måste ju förutsättas till följd af omständigheterna — utan sättet, hvarpå det visar sig. Det framträder såsom ett nationalhat, vilket är långt PR och bittrare än det vi i Europa se mellan italienare och tyskar, greker och turkar, turkar och ryssar. Man går tillbaka till det 17:de århundradet, till fejden mellan puritaner och kavalierer i England, för attfinna olikheten och motsatsen. De norra staterna, säger man, ha blifvit grundlagda af puritaner, en hycklande, blodtörstig, ofördragsam raceX, som småningom urartat till en låg, egennyttig, i botten förderfvad pöbel, hvaremot södern blifvit befolkad åf gentlemen, som bevarat den engelska stammens kärnfullhet och dygder (men, icke förglömmandes, äro slafhållare). Då de blicka tillbaka på historien, gör det dem hjertlipt ondt, att de eller deras förfäder någonsin kunnat få det infallet att deltaga med de norra staterna i kriget mot England, och allestädes hör Russell uttryck af kärlek till de britiska statsinrättningarna, lagarna och plägsederna; man påminner om, att man ännu ständigt står i slägtskapsoch vänskapsförhållande till engelska familjer, och man tillägger: Om vi blott kunde få någon af den engelska konungaätten till regent öfver oss; skulle vi vara belåtna. Man försmår i. detta hänseende icke att erinra om, att när Carl 1 var afrättad, tillbjöd Syd-Carolina hans son (sedermera Carl 11) att: bli

14 juni 1861, sida 2

Thumbnail