Aftonbladet – 10 juni 1861, sida 3

THICHIOOPEN blad, JOP alb laktllaga KUSICH: iormer och geologiska byggnad, samt ihult vudsakligt ändamål att med en rekognosce. ring af gradmätningens utförbarhet, så lång ske kan, gå till mötes det andra fartyget: vetenskapsmän, hvilka i samma ändanfå, främtränga från söder. Dervid kommer mar att sträfva att uppnå det sund, som fråt sjelfva Spetsbergen lärer afskära Nya Fries. land, och som för ett par år sedan upptäck. tes af norska skeppare, hvilka derom med. delat muntliga underrättelser. Medan detta utföres i norr går Magdalen: söder ut långs med landets vestra kust. Des: vetenskapliga bemanning börjar sina arbeten sannolikt i Crossbav, norr om Forelan det. Blomstrand undersöker landets geologiska byggnad och gör samlingar deröfver: unår, biträdd at Kuylenstjerna, gör ortbestämningar och fysikaliska jiakttagel:er, v. Goes och Smitt sköta zoologi och botanik. den förre är tillika fotograf, och fångstbåten med sin bemanning är ute på fångst. Härunder flyttar fartyget tid efter annan åt sö der, till Isfjord; Bellsund, Hornsund. Längre fram på sommaren, efter medlet af Juli, beger det sig in åt Storfjorden. Det är der detta parti at expeditionen har till uppgift att begynna den undersökning, som bör atsöra Om en gradmätning är möjlig. När det nörra geografiska partiet, Torell, Nor denskjöld och Petersen, återvändttill Spetsbergen och undersökningarna äro slutade deruppe, drager sig äfven Eolus åt söder och förenar sig med Magdalena i Storfjorden. Arbetet för gradmätningen och de geografiska bestämnigarne samt öfriga underökningar i denna trakt och vid Spetsbergens södra och östra kuster, hvilka i sommarens slut, i Augusti och September, äro någorlunda isfria, skola upptaga expeditionens tid, till dess att den i.-dessa delar af verlden tidigt inträdande hösten med is, dimmor och stormar gifva tecken att åter söka Europas fastlarid. Sådan är planen. Huru mycket deraf kan utföras, det beror på omständigheter, som stundom icke kunna öfvervinnas eller kringgås. Men för säkert kunna vi hålla, attvåra behjertade landsmän skola göra sitt bästa vid detta företag, som blifvit med så allmänt intresse omfattadt, och, om äfven för våra förhållanden ovanligt betydande och kostsamt, likväl tillika lofvar att kunna bringa nytta åt vetenskaperna och heder åt fäderneslandet. Resor sådana som den nu ifrågavarande benämnas ofta nordpolsexpeditioner. Men till och med då, när polens uppnående angifves såsom deras egentliga och hufvudsak. liga mål, är det ej rådligt att tyda namnet alltför mycket efter orden. Med all den erfarenhet man hittills vunnit, med alla de förbättringar man vidtagit i medien satt färdas i de högnordiska trakterna, äro likväl svårigheterna ännu mycket betydliga — och dertill på förhand oberäkneliga. Men hvarje ny upplysning om den arktiska naturen bunar vägen för nya fråmgångar, och om man äfven lemnar frågan om polens uppnående helt och hållet derhän, återstår ändock mycket att vinna för vetenskapen; till och: med särskildt med afseende på vårt land. Spetsbergen, en grupp af några få stora ock många små öar, äro belägna mellan 76 jer. 35 min. och 80:gr. 30 min. nordlig bredd. Det är nästan så stort som Sverge söder om Motala och Göta:elfvar. Från Europas nordligaste, udde tillSpetsbergens sydligaste är ej så långt som från Stockholm till Haparanda, och ungefär på halfva vägen ligger .den lilla ön Beeren-Eiland. -Denlillu holmen Ross Island på 80 gr. 49 nin. nörclig bredd är i denna del af polarhafvet den nordligaste fasta punkt som menniskan uppnått; vid Amerika nådde Kanes följeslagae Morton till 80 er. 53 min. Så nordligt läge medför naturligtvis ett kallt klimat. Men — vare sig att det bercr derpå, att golfströmraen med sitt varmdie vatten när ända dit, eller på atmösferiska förhållanden — om vinlern som om gotmaren nalkas värmen närmare mot polen der än annorstädes. Medeltemperaturen för Juli ör 4 3 . således högre än på någon annan punkt vid så nordlig bredd, för Jvnuari är den -—15, eller samma som i Hvparanda. Årets medeltemperatur är likväl vid pass 5 grader under fryspunkten. Grän sen för den eviga snön närmar sig hafsytan, och stora jöklar (elacierer) betäcka med sin is-det inre af landet och stiga ut ialla dalar mellan de höga berg, som 1 stolta alpformer omedelbart vid hafvet höja sig tll 2000 fot. Vegetationen är förkrympt; ateljest ;trädartade växter finnes biott-en eller annan pil, som knappt höjer. sig en tum öfver marken. Af landöjur finnas isbjörn. ren, fjellräf, dessutöni hvalrossar, sälar och hvalartade djur; af Jandfoglar endast snösparften og ripan, tre eller fyra arter va dare, men omkringraderton vattenfoglar, som i ofantligt antal bygga i klipporna. I allmänhet äro de föga talrika arterna i der höga norden-tillstädes i envoräknelig mängd individer. f Halvet vid Spetsbergens vestra kust i hvarje somihar redan temligen tidigt fritt från is, oth hamnarne tillgängliga: I norr deremot sär den fasta spolarisen ej långt borta, och emellan, dei och: Spetsbergen samla sig stundom ismassor, mellan hvilka det är svårt aut framtränga. Men äfven der hälla nu för tiden hvarje år hvalrossfångare från Norge sina jagter och leta sig stundom fram i norr till den fasta isen, som t. ex, för åtta år sedan träffades tio sjömil norr om Spetsbergen, och då stöd som. en mur, obruten, svartnad och slät på ytan, eller till Gillis land i nordost, som beskrifves såsom både högt och stort. Emellan Spetsbergens östra kust och Novaja Semlia ligger ett is band, som man ännu ej, såvidt bekant är, lyckats genomtränga. Man har framställt . le 4 VA Nr STEN :c